Pell-Pers Anor

Skogsarbetaren Per Persson ("Pell- Pers") var född 1861 i Höljes, N.Finnskoga och blev sedermera skogsarbetare i Gåssjö Ytterhogdal. Anorna är väldigt koncentrerade kring Norra Värmland och berör en hel del finnsläkter i dessa trakter. Frågor och kompletterande information mottages tacksamt.

Av Thomas Sverker 1997-02-10  (Använd dig gärna av materialet men hänvisa varifrån det kommer !)

För Källor och antavla i trädform - se längst ner på denna sida.

0. Per Persson ("Pell- Pers"). Född 1861 i Höljes, N.Finnskoga. Skogsarbetare.

Pellpers

Vi reser tillbaka 100 år i tiden och Pell-Pers familj i den lilla skogsbyn Gåssjö i Ytterhogdal socken på gränsen mellan Hälsingland och Härjedalen. Familjen bestod vid denna tid (1897) av arbetaren och torparen Per (född 1861 i Norra Finnskoga, Värmland) och den tre år yngre Gertrud Larsdotter.

Gertrud hade sedan tidigare en oäkta dotter Brita Juliana (1883) och gemensamt Sara Katrina (1885), Maria Gunilla (1889), Lars Peter (1891), Anna Justina (1893) och minstingen Gertrud Kristina (1895) plus naturligtvis den nyfödda Augusta Margareta (1897). Att få ett oäkta barn i Sverige på 1880 talet var inte helt utan skam. Lyckligtvis för Gertrud hade man tagit bort fängelsestraffet för "hor" 1864. Längre tillbaks i tiden var till och med straffet för hor döden. Men det var bara om någon av de skyldiga var gifta. Dåtidens moraltänkande stadgade dock att köttslig beblandelse mellan ogifta inte var tillrådligt. I vilket fall som helst lyckades pigan Gertrud få tag på en man som kunde försörja henne. De gifte sig 11 november 1885 (dottern Sara Katrina föddes i september). Det verkar här som om Per tog sitt ansvar, även om giftermålet ägde rum först efter dotterns födelse. De skaffade sig ett litet torp i Gåssjö. Per betecknas som arbetare vilket förmodligen innebar att han var anställd på något av de stora skogsbolagen som hade sin verksamhet i dessa trakter.

Nu fanns det naturligtvis fler barn i familjen men det blir en annan historia.......

Under ett besök i Ytterhogdal 1995 lyckades jag och Marie hitta Gåssjö. Att åka på en liten skogsväg rakt ut i skogen, i flera mil, för att till slut finna bebyggelse tyckte jag var fantastiskt. När vi kom fram till de "synliga" hus som enligt skylten skulle föreställa Gåssjö, gick jag fram till det närmaste och knackade på. Efter en stunds väntan öppnades dörren av en herre i 80-års åldern. Jag frågade lite om gårdarna och han sken genast upp, precis som han hade väntat att någon skulle komma och ta tillvara på hans kunskap. Han berättade och berättade och ville visa oss ALLT. Att denne fantastiske, 83-årige, skogsarbetare, som hette Ingvar Jonsson. Eftersom tiden rann ifrån oss och att vi hade en tid att passa på vandrarhemmet i Hovra (Färila) så var vi tvungna att ge oss av. Vi bytte telefonnummer och jag lovade att vi skulle höra av oss igen. Efter en vecka i Hudiksvall var det dags. Jag och Marie hade fått en "ledig" dag och efter samtal med Ingvar styrdes färden åter mot finnskogen i Ytterhogdal. Det blev en händelserik dag. Han visade oss allt och tack vare att bandspelaren hade nya batterier fick vi med oss en hel del information om mina förfäder och deras hårda liv att bryta ny mark i urskogen. Vi fick se alla gårdarna i Gåssjö, höra historier om finnarna och minsta lilla härbre, se källan där våra förfäder efter ett slagsmål förvarade det styckade offret....uhhh (detta är en annan historia så jag går inte in på detta 1600-tals drama nu). Som kuriosa kan nämnas att hela byn hämtar sitt dricksvatten i nämnda källa..........

Nåväl det blev en dag som man inte glömmer och efter att ha åkt, och gått omkring i skogarna flera timmar med den vitale skogshuggaren Ingvar, kunde vi vända tillbaka hemåt med huvudet fyllt av intressant information.

(Far 1, Mor 2) (Släktträd)

Gift 1885 i Ytterhogdal sn med Gertrud Larsdotter. Född 1864 i Ljusdal. &emdash; Far: Lars Persson. Född 1824 i Veckebo, Färila sn(X). omkom vid skogsarbete, då han kom under ett fallande träd 1882. Mor: Gölin Matsdotter. Född 1826 i "Hemigårn", Gåssjö by, Ytterhogdal sn. (Hälsingland)

Barn (12 stycken - se separat kommande artikel)

Augusta Margareta Persdotter. Född 1897 i Ljusdal sn (X).

I
1. f

Per Olsson. Född 1825 i Uggelheden, Norra Finnskoga sn. Torpare och skogsarbetare i Norra Finnskoga sn, emigrerade 1873. Per Persson (Pell-pers) var ursprungligen född i Höljes, Norra Finnskoga i Värmland. Detta ligger i Klarälvsdalen endast några mil från den norska gränsen. Då vi brukar besöka Höljes minst en gång per år tänkte jag att jag skulle berätta lite om trakten.

Vi befinner oss i Klarälvsdalen. De få gårdar som finns ligger utspridda på rad i dalen utmed älven. Om man tar sig in i skogarna några kilometer närmar man sig de trakter där värmlandsfinnarna fanns. Långt ifrån andra människor. Som namnet av socknen antyder så var detta "finnmark". Än idag kan man höra spår av finska i dialekten hos de som bor häruppe. Norr om Höljes, där Klarälven är vild och brusande, partiet kallas för Waråforsen, fanns på 1860-talet en backstuga på Warånäset. Här bodde arbetaren Per Olsson med sin hustru Sara Matsdotter samt deras 6 barn. De levde under knappa villkor och som många andra värmlänningar fick Per Olsson ta med sig familjen på vandring till Jämtland och Hälsingland där det fanns jobb. Förmodligen var han anställd av något av det stora skogsbolagen för att se till att timmerflottningen i älvarna fungerade smärtfritt. Det var under ett av dessa arbetsföretag som Sara dog, endast 37 år gammal. Enligt ett prästbetyg så begravdes hon i Ramsjö socken (Hälsingland). I dödeboken kan man läsa att backstugesittaren Sara Matsdotter hade avlidit, 35 år gammal. Per var nu ensam med Mats (14 år), Halvard (11), Karin (6), Per (4) och minstingen Marit (1 år). Äldste sonen Olof hade redan som femtonåring börjat klara sig själv och tog liksom fadern ströjobb i Hälsingland. Per lyckades dock ta hem familjen till stugan i Warånäset igen, men situationen var ohållbar, han var ju tvungen att försörja sin familj. Ytterligare två gånger fick Per Olsson arbetsattest för jobb i Norrland, dels i augusti 1867 och sedan även i juli 1870. Såvitt vi vet så följde de flesta av barnen med, möjligheten finns dock att de fick bo hos släktingar i Norra Finnskoga.

Amerika, Amerika ...!!!

År 1873 började det hända saker ..... Kvar i familjen fanns då (eftersom Mats 17 år gammal hade flyttat till Ramsjö i Hälsingland) sonen Halvard (19), Karin (15), Per (12) och Marit (9 år). Den 6 oktober lämnade Per Olsson torpet på Warånäset, med sig tog han Halvard och Karin. De flyttade till Norra Amerika. Dottern Marit blev fosterdotter hos skollärare Wåhlin i Norra Finnskoga och Per blev dräng hos sin faster och dennas make Halvard Bengtsson i Höljes. År 1877 flyttade han ifrån dem till en annan gård och slutligen bestämde han sig för att flytta till Ytterhogdal i Jämtlands län som 18-åring. Vad som hände familjemedlemmarna i Norra Amerika vet vi ännu inte. Men det innebär med all säkerhet att vi idag har ett otal släktingar "over there".

Tiden före 1860.

I husförhöret 1845-50 återfinns familjen i Tallåsen, Höljes. Per hade tidigare varit dräng hos Halvard Håkansson och Marit Olofsdotter i Uggelheden. (Barn 0, Far 3, Mor 4)

Gift med Sara Matsdotter. Se 2.

Barn

Olof Persson. Född 1848 i Tallåsen, Höljes, N. Finnskoga sn. Flyttade 1863 till Tallåsen, där han blev dräng hos Erik Kristoffersson. Han fick arbetsattest till Hälsingland 6/1 1864. Se vidare s 178 1866.

Mats (Mattes) Persson. Född 1851 i Warånäset, N. Finnskoga sn. Skogsarbetare i Ytterhogdal sn (X).

Halvard Persson. Född 1854 i Warånäset, N. Finnskoga sn. Emigrerade till Amerika 1873.

Karin Persdotter. Född 1858 i Warånäset, N. Finnskoga sn. Emigrerade till N Amerika 1873.

Per Persson ("Pell- Pers"). Se 0.

Marit Persdotter. Född 1864 i Warånäset, N. Finnskoga sn. Blev 1873 fosterdotter hos skolläraren i Norra Finnskoga, Sven Wåhlin (f1840) och dennes hustru Märit Matsdotter. De var bosatt på Aspberget. Fyra år senare flyttade hon därifrån till Tallåsen Höljes, för att bli piga hos Halvard Håkansson (f1820) och dess hustru Marit Olsdotter (f1817). År 1879 fick hon arbetsattest utom länet. (Uppges i HFL 1881-85 ha flyttat till Ytterhogdal i Jämtlands län år 1882).



2. m

Sara Matsdotter. Född 1828 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. MUHOINEN. Uppges i husförhöret 1851-56 vara fosterdotter till Hans .... och Karin Persdotter (s 21). Om man följer henne tillbaka i tiden så finner man att hon år 1837 (9 år gammal) flyttade in till Aspberget, Furuåsen (även Furufallet)(s 24) med sin familj. När hon var 15 år gammal var det dags att bidra till sin egen försörjning så 1843 flyttade hon till Tallåsen (Höljes) där hon blev piga hos Halvard Håkansson. Året därefter blev hon piga hos Lars Olsson på Aspberget. Återigen piga hos Halvard Håkansson 1846-1848 nu samtidigt som den unge drängen Per Olsson. De fattade tycke för varandra och första barnet föddes i maj 1848. Vid det laget var Sara 20 år och Per 23 år. De första åren fick de tillbringa hos Sara föräldrar i Furufallet (Aspberget) innan de 1851 flyttade till torpet på Warånäset. (Barn 0, Far 5, Mor 6)



II

3. ff

Olof Halvardsson. Född 1789 i Höljes, N. Finnskoga. Familjen bodde på gården Uggelheden (Under byn Aspberget). Det var också här som alla barnen föddes. När äldsta dottern Karin gifte sig var det hos henne som Olof och Brita fick bo eftersom hon övertog Uggelheden. Se vidare AI:13 Dalby (före 1829) (Barn 1, Far 7, Mor 8)

Gift (OH i Höljes o pigan BP ibm, 20 lod silver) 1811 i Dalby med Brita Persdotter. Se 4.

Barn

Karin Olofsdotter. Född 1815 i Aspberget (Uggelheden), N. Finnskoga sn. Övertog tillsammans med sin man Carl, fädernegården Uggelheden. Han omkom tragiskt när han sommaren 1839 drunknade i Klarälven. Han efterlämnade då Karin med två små barn. Karin gifte om sig två år senare med Olof Olofsson.

Olof Olofsson. Född 1827 i Aspberget (Uggelheden), N. Finnskoga sn. Död före 1832 i Aspberget (Uggelheden), N. Finnskoga sn.

Marit Olofsdotter. Född 1817 i Aspberget (Uggelheden), N. Finnskoga sn. Fl t s 51 1837.

Halvard Olofsson. Född 1820 i Aspberget (Uggelheden), N. Finnskoga sn. Fl t s 2, 1843.

Brita Olofsdotter. Född 1822 i Aspberget (Uggelheden), N. Finnskoga sn. Fl t s 11, 1838.

Per Olsson. Se 1.

Anna Olofsdotter. Född 1828 i Aspberget (Uggelheden), N. Finnskoga sn. Fl t s 53, 1843.



4. fm

Brita Persdotter. Född 1792 i Höljes, Norra Finnskoga sn. (Barn 1, Far 9, Mor 10)



5. mf

Mats Hindriksson. Född 1794 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. MUHOINEN. Familjen var bosatt på Aspberget och platsen kallades för Furuåsen omväxlande Furufallet. Från omkring 1845-46 hade de även mågen Erik Anundsson boendes hos sig. Han var gift med dotter Karin. Den 24-åriga Kerstin Matsdotter som flyttade in där 1845 med sina två barn var troligen en dotter. Inte nog med att familjen var trångbodd, för 1848-51 bodde även dotterna Sara med maken Per Olsson och sonen Olof där. Dessutom förefaller det som om Mats moder Sara Danielsdotter bodde hos den 1838-1840 samt Karin Ersdotter (f 1775 Långflon). Mellan 1860-65 så återfinns Mattes och Brita som inhyses torpare på Furuåsen (Aspberget). Ägare till torpet uppges L.Larsson i Långflon vara (HF 1861-65). Mattes uppges vara bräcklig (1861-65). Se vidare s 42 1866. (Barn 2, Far 11, Mor 12)

Gift med Karin Persdotter. Se 6.

Barn

Kerstin Matsdotter. Född (trolig dotter) 1821 i Aspberget. Inflyttad 1845 från s 1.

Halvard Matsson. Född 1824 i Aspberget (Furufallet, Furuåsen), N Finnskoga sn.

Karin Matsdotter. Född 1825 i Aspberget (Furufallet, Furuåsen), N Finnskoga sn.

Sara Matsdotter. Se 2.

Ingeborg Matsdotter. Född 1833 i Aspberget (Furufallet, Furuåsen), N Finnskoga sn.

Olof Matsson. Född 1837 i Aspberget (Furufallet, Furuåsen), N Finnskoga sn. Attest till Hälsingland 1865. Flyttade enligt HF 5/4 1863 till?

Marit Matsdotter. Född 1841 i Aspberget (Furufallet, Furuåsen), N Finnskoga sn. Flyttade till Trysil i Norge 1862. Samtidigt finns det en anteckning om att hon tjänar i Lima (Dalarna ?). I vilket fall, hon återkom från Trysil 1863 och flyttade slutligen till s 9, 1865.



6. mm

Karin Persdotter. Född 1800 i Aspberget, Vatta-aho (Ersberget). MUHOINEN. (Barn 2, Far 13, Mor 14)



III

7. ff f

Halvard Larsson. Född 1731. Död av nervfeber 74 år gml, 1804 i Höljes 1, N.Finnskoga sn. (Barn 3, Far 15, Mor 16)

Gift 1° med NN NN.

Gift 2° (änkemannen) 1789 i Norra Finnskoga med Marit Halvarsdotter. Se 8.

Barn i giftermål nr 1

Per Halvardsson. Född 1760 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Lars Halvardsson. Född 1762 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Karin Halvardsdotter. Född 1768 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Barn i giftermål nr 2

Olof Halvardsson. Se 3.

Halvar Halvardsson. Född 1791 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Karin Halvardsdotter. Född 1791 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Marit Halvardsdotter. Född 1793 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Lars Halvardsson. Född 1795 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Anna Halvardsdotter. Född 1798 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.



8. ff m

Marit Halvarsdotter. Född 1762. (Barn 3)

Gift 2° med Jon Danielsson. Född 1761 i Höljes, Norra Finnskoga sn.



9. fm f

Per Larsson. Född 1745 i Höljes, Norra Finnskoga sn. Död av vattusot 59 år gammal 1805 i Höljes 5, Norra Finnskoga. Bosatt på hemmanet Höljes 5. Familjen var bosatt i Domarstugan, Höljes. Den gamla manbyggnaden från 1700-talet, en tvåvånings parstuga, revs 1900. Har föjlt familjen i Husförhören 1784-1805 och i början fanns fadern Lars Håkansson född 1702? hos familjen. Från 1805 står Per och Karin hos dottern Ingierd och mågen Anders Håkansson som nu hade tagit över stället. Efetr 1805 finns Familjen inte längre kvar och Brita Persdotter (vår anmoder) är nu piga hos Lars Halvarsson, en bror till hennes blivande make. Jag hittar inte vigselnotisen för Per och Karin (1766-1773) men enligt en annan uppgift skall Karin vara från Båtstad. (Barn 4, Far 19, Mor 20)

Gift med Karin Olofsdotter. Se 10.

Barn

Sigrid Persdotter. Född 1770 i Höljes 5, Norra Finnskoga sn. Gift 1786 till ?????.

Håkan Persson. Född 1773 i Höljes 5, Norra Finnskoga sn. Fl t s 3 1797.

Karin Persdotter. Född 1775 i Höljes 5, Norra Finnskoga sn. Fl t s 1 1797.

Ingegerd Persdotter. Född 1779 i Höljes, Domarstugan, N.Finnskoga sn. Död 1839 i Höljes, Domarstugan, N.Finnskoga sn.

Olof Persson. Född 1782 i Höljes 5, Norra Finnskoga sn. Fl t s 142 (AI:8).

Marit Persdotter. Född 1787 i Höljes 5, Norra Finnskoga sn. Fl t s 3 (AI:8).

Lars Persson. Född 1789 i Höljes 5, Norra Finnskoga sn.

Brita Persdotter. Se 4.



10. fm m

Karin Olofsdotter. Född 1753 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 4, Far 21, Mor 22)



11. mf f

Hindrik Persson. Född 1761 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. MUHOINEN. (Barn 5, Far 23, Mor 24) Gift med Sara Danielsdotter. Se 12.

Barn

Mats Hindriksson. Se 5.

Per Hindriksson. Född 1787 i Aspberget, Furuberget, N.Finnskoga sn.

Daniel Hindriksson. Född 1791 i Aspberget, Furuberget, N.Finnskoga sn.

Hindrik Hindriksson. Född 1797 i Aspberget, Furuberget, N.Finnskoga sn.



12. mf m

Sara Danielsdotter. Född 1763 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. SIEKKINEN.

Bäckvall(BL103) berättar att det på Aspbergets skogar har byggts ett flertal torp och utgårdar. En av dessa, i öster, är Furuberget eller Furuåsen. Han berättar vidare att här bodde en finne som hette Henrik Persson (år 1790). Hans änka Sara Danielsdotter (f 1763) gifte om sig med torparen Olof Andersson. Han var en stor skytt och den snabbaste skidlöparen av sin tid. En gång rände han fyra mil på sex timmar, då han förföljde en älg. Tyvärr verkar det som om Bäckvall(eller I.Larsson Redaktören) har blandat ihop Saras andra make med henns svåger med samma namn och jag vet ärligt talat inte om sägnen om jägare gäller Saras make eller hennes svågern.

Sara bodde ett tag i Båtstad, Näset hos sin son torparen Anders Olsson (f i Furufallet) och dennes hustru Karin Olofsdotter (f 1808 i Båtstad). Hon flyttade till sonen Mats Hindriksson år 1838 och avled två år senare 1840. (Barn 5, Far 25, Mor 26)

Gift 2° med Olof Arnesson (Andersson). Född 1764. Ökänd jägare och skidåkare.

Barn i giftermål nr 2

Olof Olofsson. Född 1801 i Aspberget, Furuberget, N.Finnskoga sn.

Anders Olofsson. Född 1805 i Aspberget, Furuberget, N.Finnskoga sn.



13. mm f

Per Clemetsson. Född 1760 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. MUHOINEN. (Barn 6, Far 27, Mor 28) Gift med Ingeborg Ingvaldsdotter. Se 14.

Barn

Karin Persdotter. Se 6.



14. mm m

Ingeborg Ingvaldsdotter. Född 1767 i Norge. Död 1838. (Barn 6, Far 29, Mor 30)



IV

15. ff ff

Lars Halvarsson. Född 1698 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Död 37 år gammal 1735 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 7, Far 31, Mor 32)

Gift 1730 i N.Finnskoga sn med Anna Björsdotter. Se 16.

Barn

Halvard Larsson. Se 7.



16. ff fm

Anna Björsdotter. Född 1692 i Sysslebäck, S. Finnskoga sn. Sysslebäck.

Jag finner henne inte i födelseregistret men enligt vigselnotisen är hon från Sysslebäck. Hon gick 1736 tillsammans med Olof Halvarsson (sin svåger) till gemensamt angrepp mot Per Jönsson i Båtstad för att få jämkning i åker. Då kontrade Per Jönsson och menade att Olof Halvarsson och Anna Björsdotter gjort en olovlig inhägnad på hans säter(BL20:174). 1738 tillkännangavs att Olof Halvarsson, Marit Halvarsdotter i Båtstad samt Ingeborg Halvarsdotter i Höljes hade upplåtit och sålt sin fasta egendom till Halvard Jönsson (Jonsson?) och att ingen kan tvinga honom därifrån. Han tog deras salige broders änka till hustru (BL20:174) (Barn 7)

Gift 2° med Halvar Jonsson. Bosatt i Höljes, Norra Finnskoga sn.



19. fm ff

Domar- Lars Håkansson. Född 1702 i Domarheden, St.Branäs.

Familjen var bosatt på gården Höljes nr 1 (AI1-3, 1716-66) Gården som beboddes av Lars Håkansson. Höljes 1, kallades för Domarstugan och Lars kallades Domar Lars Håkansson. Enligt Bäckvalls uppteckningar (Nordiska Museumet, Älvdalsarkivet) var Domargården en rik gård, med välbyggda hus och mycket målningar. Domarstugan var från mitten av 1700-talet tillslutet av samma århundrade ett av socknens mest ansedda och förmögna hus.

Efter Domar-Lars och sonen Jon Larsson tog sonen Per Larsson över. Gården gick sedan till Pers måg Anders Håkansson och i arv genom generationer tills ägaren Anders Olsson år 1877 flyttade med sin familj till Norra Amerika. Han var gift med Sara Lagerkvist .Ett annat av hans syskon som hette Anna blev gift Fröding.

Sonen misshandlade sina föräldrar, dömdes till att halshuggas !

Nu åter till Lars Håkansson. Denna Lars hade ett svårt lynne och besvärligt med att komma överens med folk. Han anklagade sin son Jon för att ha slagit sin mor och far, varför Jon dömdes 1755 till "att liv sitt mista och varda halshuggen", men han förefaller blivit benådad från dödsstraffet (OL24). Om Jon Larsson (Domar-Lars son) berättas det att han var liten till växten men hade starka lemmar) (BL vol 20).

Mördaren !

BLAND DE VÄRSTA MÖRDARNA I NORRA FINNSKOGAS HISTORIA NÄMNES LARS HÅKANSSON !! Man pratar än idag om Domar-Lars som "säges ha bragt många om livet". På dödsbädden greps han av ånger och jämrade sig "du fattige Domar-Lars". En av de närvarande frågade då, "varför är du så fattig ?". Vår förfader, den döende Lars Håkansson, svarade då -"Jo jag har slagit ihjäl halvsjunde karl". Detta får tolkas som att han slagit ihjäl sex stycken och nästan den sjunde. Förmodligen har detta skett vid möten av kringvandrande lösfinnar som drog omkring i trakten. Maximilian Axelsson som på 1850-talet vandrade runt i trakten är en av dem som tecknat upp denna sägen.

I domboken 1741 kan man utläsa att Lars Håkansson uppbjöd 1/8 av Höljes för 242 riksdaler(Rdr) 1 1/2 öre smt av Karin Olsdotter samt Olof Halvarsson och Britta Bengtsdotters barn (enl köpebrev 19/6 1740). Man kan tänka sig att de sökte sig hit med tanke på att Sigrid var född och uppvuxen i Höljes. I Domboken 1776 /9 uppbjöds 1/12 av Höljes som Olof Halvarsson i Båtstad tillhandlat sig av Lars Håkansson för 800 Rdr smt. Tre år senare insatte Jon Larsson 400 Rdr för bördslösen. 1779 /1 sålde Jon Larsson samma mark till Halvard Larsson för 800 daler silvermynt och fick dessutom tillåtelse att bebo egendomen så länge han den "försvarligen kan hävda och sköta den"(BL20). (Barn 9, Far 39, Mor 40)

Gift i Uggenäs med Marit Jonsdotter. Se 20.

Barn

Jon Larsson. Född 1734 i Uggenäs?.

Håkan Larsson. Född 1740 i Uggenäs. Död ca 1757-66 i Höljes 1, N.Finnskoga sn.

Per Larsson. Se 9.

20. fm fm

Marit Jonsdotter. Född 1713 i Uggenäs, Jacobsgården. (Barn 9, Far 41, Mor 42)



21. fm mf

Olof Halvarsson. Född 1708 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Brukare av Båtstad i Norra Finnskoga sn.

Dömd för att ha lägrat Britta Bengtsdotter i Höljes 1741 (BL20;175)

Uppbjöd 1/5 Båtstad 1763. Året därefter kärade Jon Mickelsson i Båtstad till Olof Halvardsson m.fl. om att få återbörda en hemmansdel i Båtstad som hans avlidne farbror Per Halvarsson hade sålt till dessa. Samma år (1764) kärade Olof Halvardsson till sin svärfader Jöns Persson och svåger Jon Henriksson om inbördande av deras jordparter i Båtstad. De svarade att enligt en förlikning 1741 skall svärfadern Jöns Persson icke allenast lämnat honom en femtedel emot 200 daler silvermynt och dess hustru Helga Jönsdotter skulle vara i detsamma inbegripen-Helst som deras svärfader till Olof Halvardsson och dess hustru Britta Jönsdotter avstod en halv femtedel. (BL20:176) Vid tinget 1778 fick Olof fastebrev på 2/5 av Båtstad, av vilka Halvard Larsson i Höljes, Jon Bengtsson i Ransby och Olof Bengtsson i Höljes genom bevis intyget 1775 att han skall vara ägare till (BL:20:177).

Begravd i murstocken !

Mest känd som Halvarsgubben. Första gången Båtstad omnämnes är 1581 som ett nybesatt torp under Höljes hemman. År 1606 skattlades hemmanet till 1/3 hemman. De som känner trakten menar på att denna gård skall ha varit Halvarsgården eller Halvarsstuga som den kallas idag.

Den person som gjort denna gård känd skall enligt sägnen vara Olof Halvarsson (vår förfader). Han föddes 1708 och levde sedan 103 år (!) innan han avled 1811.I dödsrunan stod följande: "1811 d 28 sept avled dannemannen Olof Halfvarsson i Båtstad uti en ålder av 108 (!) år Gift vid 50 års ålder, efterlämnade 8 barn, 41 barnbarn och 19 barnbarnsbarn. Blev blind vid 95 års ålder och skötte sig själv intill de sista åren (BL20:153) Sägnen säger att "Gubben blev blinf på sin ålderdom men några år före sin död återfick han synen fullständigt (BL20:153) Olof kallas i sägnen för "Halvarsgubben".

Han blev nämligen så förmögen att hans silverpenningar mättes med kappmått och han skall på sitt yttersta ha sagt att om bara hans ben inte fraktades från gården, skulle välståndet komma att bli bestående i alla tider. Det påstås, att de efterkommande tog denna förutsägelse på allvar och att de, istället för att frakta liket till kyrkogården, murade de in det i en murstock på vinden. Det som lades i kistan och skickades till kyrkogården i Dalby var en attrapp, en aspstock. Detta uppdagades då hästen som körde likvagnen, blev skrämd och satte av i sken. Kistan ramlade av och det konstgjorda liket blev synligt för körsvennen. Han fullgjorde dock sitt uppdrag utan att låtsas om vad han hade upptäckt.

Silverskatten som försvann !

Beträffande förmögenheten grävde Olof en gång ner en brännvinspanna fylld med silverpengar vid en björk på gården. Det var ofred i landet och han var rädd att om fienden kom så skulle han förlora sina skatter. Det var bara han själv som visste om gömstället och till kännemärke hade han en krokig björk som han kunde se från farstukvisten trots att avståndet var långt. När det sedan blev fred i landet så kunde han inte hitta skatten. Från gårdsplanen såg han fortfarande tydligt björken, men när han närmade sig platsen försvann den. Ingen har enligt sägnen återfunnit den försvunna skatten(OL30+BL20:153).

På slutet av 1800-talet blev Halvarsgården gästgivargård med många prominenta gäster. Idag kan man se gården som ett hembygdsmuseum. (Barn 10, Far 43, Mor 44)

Gift med Britta Jönsdotter. Se 22.

Barn

Karin Olofsdotter. Se 10.

Olof Olofsson. Född 1750 i Båtstad, N Finnskoga sn. Gm Helga Danielsdtr, fl t Ransby.

Ingeborg Olofsdotter. Född 1755 i Båtstad, N Finnskoga sn. Gm Lars Olsson, fl t Båtstadsnäset.

Kerstin Olofsdotter. Född 1758 i Båtstad, N Finnskoga sn.

Marit Olofsdotter. Född 1761 i Båtstad, N Finnskoga sn. Gm Håkan Larsson i Stötgården, Branäs.

Britta Olofsdotter. Född 1764 i Båtstad, N Finnskoga sn. Gm Anders Persson i Vingäng.

Helga Olofsdotter. Född 1767 i Båtstad, N Finnskoga sn.

Halvard Olofsson. Född 1771 i Båtstad, N Finnskoga sn. Gm Karin Jonsdotter.

Anna Olofsdotter. Född 1775 i Båtstad, N Finnskoga sn. Gm Lars Halvardsson från Höljes.



22. fm mm

Britta Jönsdotter. Född 1734 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 10, Far 45, Mor 46)



23. mf ff

Per Eliasson. Född 1709 i Aspberget, N.Finnskoga. MUHOINEN. (Barn 11, Far 47, Mor 48)

Gift 1744 med Britta Matsdotter. Se 24.

Barn

Britta Persdotter. Född 1745 i Aspberget, N.Finnskoga.

Anna Persdotter. Född 1746 i Aspberget, N.Finnskoga.

Elias Persson. Född 1748 i Aspberget, N.Finnskoga.

Mats Persson. Född 1750 i Aspberget, N.Finnskoga.

Karin Persdotter. Född 1751 i Aspberget, N.Finnskoga.

Per Persson. Född 1753 i Aspberget, N.Finnskoga.

Hindrik Persson. Se 11.



24. mf fm

Britta Matsdotter. Född 1722 i Avundsåsen, S.Finnskoga sn. KYMÖINEN (BH,fb). (Barn 11, Far 49, Mor 50)



25. mf mf

Daniel Pålsson. Född 1732 i Aspberget ?, Norra Finnskoga sn. SIEKKINEN (BH). Gått igenom HF 1777-83, 57-66 (Barn 12, Far 51, Mor 52)

Gift 1760 i N.Finnskoga sn med Kerstin Matsdotter. Se 26.

Barn

Sara Danielsdotter. Se 12.

Lisbet Danielsdotter. Född 1761 i Aspberget, N.Finnskoga sn.

Karin Danielsdotter. Född 1767 i Aspberget, N.Finnskoga sn. Gift med den ökände Olof Arnesson (Se Sara Danielsdtr), en norsk finne, fick ej vara ifred för elaka grannar i Furuåsen, varför han en natt 1802 flyttade med allt han ägde och hade. Ingen visste vart han tagit vägen. Till en början livnärde han sig med bark, mossa, mjölk och fisk. Han var den förste att bygga Bastuknappen, dit han flyttat. (Bastuknappen ligger på gränsen till Norge. Till denna gård (by) går det en smal grusväg rakt in i skogen ca 2,5 mil).(Källa Bäckvalls bok, där felaktigt Karins syster Sara uppges vara gift med Arnesen samt Bäckvalls Elfdalsarkiv, Nordiska Museumet vol 20)

Pål Danielsson. Född 1773 i Aspberget, N.Finnskoga sn.



26. mf mm

Kerstin Matsdotter. Född 1736 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. (Barn 12)



27. mm ff

Clemet Clemetsson. Född 1709 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Död 83 år gml 1792 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. MUHOINEN. (Barn 13, Far 55, Mor 56)

Gift 1736 med Marit Henriksdotter. Se 28.

Barn

Clemet Clemetsson. Född 1738 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Död 1738 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Karin Clemetsdotter. Född 1739 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Henrik Clemetsson. Född 1744 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Olof Clemetsson. Född 1746 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Clemet Clemetsson. Född 1748 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Guli Clemetsdotter. Född 1751 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Mats Clemetsson. Född 1753 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Per Clemetsson. Se 13.



28. mm fm

Marit Henriksdotter. Född 1720 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Död 82 år gml 1804 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. KUOSMAINEN(BH,Fb). (Barn 13, Far 57, Mor 58)



29. mm mf

Ingvold Pedersen. Född ca 1739. Död 1784. (Barn 14)

Gift 1763 med Karin Michelsdotter. Se 30.

Barn

Ingeborg Ingvaldsdotter. Se 14.



30. mm mm

Karin Michelsdotter. Född 1740 i N. Skjærberget, Trysil (NORGE). HIMAINEN. (Barn 14)



V

31. ff ff f

Halvard Larsson. Brukare av Båtstad i Norra Finnskoga sn. (Barn 15)

Gift med Karin Torkilsdotter. Se 32.

Barn

Lars Halvarsson. Född 1698. Se 15.

Ingeborg Halvardsdotter. Född i Båtstad, Norra Finnskoga sn.

Marit Halvardsdotter. Född 1703 i Båtstad, Norra Finnskoga sn.

Olof Halvarsson. Född 1708. Se 21.



32. ff ff m

Karin Torkilsdotter. Hos familjen Olof Halvarsson står syster Marit Halvarsdotter f 1703 och modern Marit Andersdotter f 1672. Innebär detta att hon var mor till Olof? Isåfall var fadern gift två gånger vilket inte Bäckvall känner till(BL20:153) (Barn 15)



39. fm ff f

Håkan Markusson. Bosatt i St Branäs. (Barn 19, Far 79)

Gift med Sigrid Olofsdotter. Se 40.

Barn

Domar- Lars Håkansson. Se 19.



40. fm ff m

Sigrid Olofsdotter. Född. (Barn 19, Far 81, Mor 82)



41. fm fm f

Jon Jacobsson. Född. Bonde i Uggenäs, Jakobsgården. (Barn 20, Far 83)

Gift 10 lod i morgongåva 1734 med Ingegerd Persdotter. Se 42.

Barn

Marit Jonsdotter. Se 20.



42. fm fm m

Ingegerd Persdotter. (Barn 20)



43. fm mf f

Halvard Larsson. Anförlust, se 31.



44. fm mf m

Karin Torkilsdotter. Anförlust, se 32.



45. fm mm f

Jöns Persson. Född 1705 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Brukare av 1/9 Båtstad. Vid tinget 1734 hade Jöns Persson i Båtstad instämt Daniel Danielsson i Slättne och en annan för att de annandag påsk slagit honom så illa att fara var för livet. Jöns dömdes vidare för fylleri på tingsplats och för missfirmelse mot rätten år 1736 (BL20:173). I domboken 1743 framgår det att Jöns Persson i Båtstad var måg till Mattes Jonsson i Djäkneliden. Länsman anklagade Jöns Persson 1760 för det att han tillverkat brännvin (BL20:176).

År 1765 kärade Jöns Persson till sin måg med påstående att han måste ansvara för att tagit ifrån honom det sk Lars Larstorpet på Båtstads ägor. Mågen (trol Jon Henriksson ?) svarade att han inlöst en femtedel av Båtstad för 200 daler smt och där ingick hustrun Helga Jönsdotters arv och att han ej brukat mer än en femtedel i Lars Larstorpet. (Barn 22, Far 91, Mor 92)

Gift 1732 i Norra Finnskoga sn med Kerstin Matsdotter. Se 46.

Barn

Britta Jönsdotter. Se 22.

Helga Jönsdotter. Född 1739 i Båtstad, Norra Finnskoga sn.

Marit Jönsdotter. Född 1746 i Båtstad, Norra Finnskoga sn.

Lisa Jönsdotter. Född 1749 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Hennes son Hans Nilsson grundlade Hansagården i Amnerud sn.

Ingeborg/Ingärd Jönsdotter. Född 1750 i Båtstad, Norra Finnskoga sn.



46. fm mm m

Kerstin Matsdotter. Född 1708 i Kärrbockstrand?, Norra Finnskoga sn. UTRIANEN.

Vid vigseln med drängen Jöns Persson i Båtstad angavs det att Karin hade varit hävdad före äktenskapet(BL20:191) Vid tinget 1742 angavs hustru Karin Matsdotter i Båtstad för det att hon tredje gången haft sitt späda barn hos sig i sängen, där det dog. Tidigare hade två barn dött hos henne på samma sätt, vilket hon med gråtande tårar beklagade, men menade sig veterligen inte vara orsak till att de dött. Hon menade att de hade dött av sig själva inte blivit kvävda (BL20:174). År 1773 gick änkan Karin Matsdotter i Båtstad till tinget och kärade till sina mågar Olof Halvarsson, Jon Henriksson, Per Magnusson i Båtstad samt Bengt Halvardsson i Långaf och Nils Hansson o Långflon om att återbörda det som hennes man Jöns Persson bekommit (BL20:177). År 1778 kärade Per Magnusson i Båtstad till sina svågrar Jon Henriksson, Olof Halvardsson i Båtstad, Nils Hansson i Långflon, Bengt i Långaf i samma årende. Karin Matsdotter uppges då fortfarande vara vid liv (BL20:178). (Barn 22, Far 93, Mor 94)



47. mf ff f

Elias Mohall- Matsson. Född 1669 i Aspberget, N.Finnskoga. Död av håll och styng, 64 år gml 1733 i Aspberget, N.Finnskoga. MUHOINEN. Elias var gift två gånger. I dödeboken kan man läsa att Elias Matsson som dog annandag jul 1733, 64 år gammal av håll och styng, hade varit gift i 20 år första gången och 19 år andra gången. Om han var född 1669 och gifte sig ca 1690 (21 år gml) och med den hustrun varit gift i 20 år (dvs att hon dog 1710). Sedan gifte han om sig med NN 1714 och hon blev änka när Elias avled (19 år, 1733). Nåväl vidare forskning skall nog kunna få fram mer exakt information. I vilket fall så är endast den andra hustrun känd till namnet, hon hette Britta Hansdotter (Hfl 1716-1717). Totalt uppges Elias ha avlat 14 barn, av vilka tre är kända till namnet (JE302) (Barn 23, Far 95, Mor 96)

Gift 1° ca 1690 med N N. Se 48.

Gift 2° ca 1714 med Britta Hansdotter.

Barn i giftermål nr 1

Mickel Eliasson. Född ca 1700 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Elias Eliasson. Född ca 1690 i Aspberget, N.Finnskoga. MUHOINEN.

Per Eliasson. Se 23.



48. mf ff m

N N. Död ca 1710 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. (Barn 23)



49. mf fm f

Mats Matsson. Född 1688 i Avundsåsen, S.F. sn. Död 1742 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. KYMÖINEN (fb 1722, BH). När Mats avlider den 23 februari 1742 i fläckfeber drabbas familjen hårt. Den blott 18-årige sonen Pål hade dött av samma sjukdom två veckor tidigare (8/2) och 8-årige Anders dog av fläckfeber i maj samma år. Eftersom äldsta dottern Lisbet redan hade bildat familj, bestod syskonskaran nu av Mats (27 år), Olof (21), Britta (20), Gertrud (16), Anna (14), Johan (11) och Daniel (7). Man kan väl förmoda att de kunde klara sig relativt bra ändå.

I dödsboksnotisen för Mats noteras det att han 53 år gammal hade "aflat" 13 barn (10 är för oss kända) och varit gift i 27 år(JE264) (Barn 24, Far 99, Mor 100)

Gift 1714 med Annika Pålsdotter. Se 50.



Barn

Mats Matsson. Född 1714 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Lisbeth Matsdotter. Född 1716 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Olof Matsson. Född 1721 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Britta Matsdotter. Se 24.

Pål Matsson. Född 1724 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. Död av fläckfeber 1742 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Gertrud Matsdotter. Född 1726 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Anna Matsdotter. Född 1728 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Johan Matsson. Född 1728 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Anders Matsson. Född 1733 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. Död av fläckfeber 1742 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.

Daniel Matsson. Född 1735 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn.



50. mf fm m

Annika Pålsdotter. Född ca 1690. död före 1730. (Barn 24)



51. mf mf f

Pål Danielsson. Född ca 1691 i Fatnäs, Dalby ?? (Lustnes, Trysil). Död 60 år gammal 1751 i Aspberget, N.Finnskoga sn. SIEKKINEN. På Danielsson finns med i Hfl 1738-39. Han hade gift sig 1719 med Lisbet Pålsdotter (f 1697 enl JE306). I denna vigselnotis står bådas hemvist som Aspberget. Enligt BL var Lisbeth en dotter till Pål Hakkare i Aspberget. (Barn 25, Far 103, Mor 104)

Gift 1719 med Lisbeth Pålsdotter- Hakkare. Se 52.

Barn

Daniel Pålsson. Se 25.

Pål Pålsson. Född 1723 i Aspberget Öfregården, Norra Finnskoga sn.

Ingeborg Pålsdotter. Född 1728 i Aspberget Öfregården, Norra Finnskoga sn.

Britta Pålsdotter. Född 1730 i Aspberget Öfregården, Norra Finnskoga sn.

Erik Pålsson. Född 1734 i Aspberget Öfregården, Norra Finnskoga sn.

Mattes Pålsson. Född 1738 i Aspberget Öfregården, Norra Finnskoga sn.

Sara Pålsdotter. Född 1740 i Aspberget Öfregården, Norra Finnskoga sn.



52. mf mf m

Lisbeth Pålsdotter- Hakkare. Född ca 1700 i Aspberget Öfregården, N. Finnskoga sn. Död 70 år gammal 1767 i Aspberget, N.Finnskoga. HAKKARAINEN. (Barn 25, Far 105, Mor 106)



55. mm ff f

Clemet Mohall- Matsson. Född 1671 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Död 1743 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. MUHOINEN. När Clemet avled 1743 framkom det att han hade varit gift i 54 år, avlat 7 barn och att han var 71 år gammal (JE303). (Barn 27, Far 111, Mor 112)

Gift med Margareta Matsdotter. Se 56.

Barn

Clemet Clemetsson. Se 27.

Brita Clemetsdotter. Född 1710 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Mats Clemetsson. Född 1716 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Olof Clemetsson. Född 1716 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.



56. mm ff m

Margareta Matsdotter. Född 1673. Död 82 år gammal 1756 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. (Barn 27)



57. mm fm f

Henrik Kosman- Olsson. Född ca 1685. KUOSMAINEN. Henrik finns med i Hfl redan 1716-17 med sin första hustru Abluna Larsdotter. Hon avled dock ca 29 år gammal 1718 och redan året därpå gifte Henrik om sig med Guli Jönsdotter från Båtstad i samma sn (JE304).

I domboken 1728 framkommer det att Henrik Olsson i Aspberget och Jöns Persson i Båtstad fortfarande inte skiftat arvet efter Per Jönssons moder Gertrud Eriksdotter som varit svärmor till Henrik Olsson (BL20:170). (Barn 28, Far 115, Mor 116)

Gift 1° med Abeluna Larsdtr. Född 1690. Död 1718 i Aspberget, N.Finnskoga. HAKKARAINEN. &emdash; Far: Lars Josefsson. HAKKARAINEN. Mor: Annika Eliasdotter(BH) (Olsdotter JE).

Gift 2° 1719 med Guli Jönsdotter. Se 58.

Barn i giftermål nr 1

Karin (Kerstin BH) Kosman- Henriksdtr. KUOSMAINEN.

Barn i giftermål nr 2

Marit Henriksdotter. Se 28.

Guli Henriksdotter. Född 1727 i Aspberget, N.Finnskoga.

Karin Henriksdotter. Född 1730 i Aspberget, N.Finnskoga.



58. mm fm m

Guli Jönsdotter. Född 1691 i Båtstad. (Barn 28, Far 117, Mor 118)



VI

79. fm ff ff

Markus Håkansson. Född ca 1630. Fjärdingsman, nämndeman och kyrkvärd och Riksdagsman 1664,72,80,89. "I denna bygd finns det inte någon tillnärmelsevis så oegennyttigt och som med värdighet och klokhet verkat för sin fosterbygd"(BL) Vid Riksdagen 1664 framförde han sin begäran om hjälp till en klocka i sin kyrka en stom åt sin pastorats kyrkoherde och framhöll behovet av frimarknad vid gränsen, vilka framställningar vann regeringens bifall. (BL) (Barn 39, Far 159)

Barn

Håkan Markusson. Se 39.



81. fm ff mf

Olof Larsson. Brukade Höljes, Norra Finnskoga sn 1667-89. Måg till företrädaren Håkan Olsson. Förmodligen är den änka, Britta Håkansdotter, som dör 1723 i Höljes, Olofs fru, men helt säkra belägg saknas. (Barn 40)

Gift med Britta Håkansdotter. Se 82.

Barn

Jöns Olofsson.

Lars Olofsson. Född. Brukare av Höljes i Norra Finnskoga sn.

Sigrid Olofsdotter. Se 40.

Karin Olofsdotter.

Håkan Olofsson. Född. Se Gunneby !!!.



82. fm ff mm

Britta Håkansdotter. Född 1642 i Höljes, Norra Finnskoga sn. Död 85 år gammal 1723 i Höljes, Norra Finnskoga sn. Förmodl den som var gm Olof Larsson. (Barn 40, Far 165)



83. fm fm ff

Jacob Jonsson. Brukare av Jakobsgården i Uggenäs. (Barn 41, Far 167, Mor 168)

Barn

Jon Jacobsson. Se 41.



91. fm mm ff

Per Jönsson. Brukare av Båtstad.

Här är jag osäker på om Jöns Persson f 1705 verkligen är son till Per Jönsson och Brita Henriksdotter. Bäckvall vågar inte dra den slutsatsen (BL 7/12). När Jöns Persson gifter sig är inga föräldrar angivna utan han uppges vara dräng i Båtstad. Kanske borde han ha angivits vara bondeson ??. Om han var född 1705 (nu kan dessa datum ibland slå på några år och jag har ännu inte kontrollerat fb) finns det ytterligare en sak som försvårar det hela. Per Jönsson i Båtstad och Britta Henriksdotter, barnfödd i Aspberget av Henrik Larsson Hackare, tillfrågades i ett sockenstämmoprotokoll (26/8 1706) om de haft umgänge med varandra, det de bestred och framvisade ett gott vittnesbörd från Norge. De fick då tillstånd till att ta ut lysningsattest(BL7/12). Detta innebär att om Per Jönsson f '1705' är deras son så han åtminstone inte född förrän 1707. Tillsvidare låter jag Per och Brita utgöra hans anor "med reservation" för ovannämnda.

I domboken 1709 uppvisade Per Jönsson och Per Haraldsson i Båtstad intyg på att Jon Haraldsson i Sysslebäck sålt sin jordepart i Båtstad till sin bror Per Haraldsson 1669. Men eftersom denna jord inte blivit lagligen uppbjuden blev säljarens dotter efterlåtet att inlösa denna sin faders jord (BL20167).

I domboken 1728 framkommer det att Henrik Olsson i Aspberget och Jöns Persson i Båtstad fortfarande inte skiftat arvet efter Per Jönssons moder Gertrud Eriksdotter som varit svärmor till Henrik Olsson (BL20:170).

År 1732 anförde Per Jönsson i Båtstad att hans svärfar skall ha upptagit ett torp på Höljes hemman som han sedan för mer än 20 år sedan blev bortdriven ifrån. Det prövades nu om man kunde få ersättning för hans röjningsarbeten. Samma år besvärades sig Per Jönsson över husfinnen Lars Larsson som slagit sig ner på Båtstads utmark(BL20:171). En svåger till Per Jönsson var Christopher Mickelsson i Bringsåsen. (Barn 45, Far 183, Mor 184)

Gift med Brita Henriksdotter. Se 92.

Barn

Jöns Persson. Se 45.

Henrik Persson. Född 1715 i Båtstad, Norra Finnskoga sn.



92. fm mm fm

Brita Henriksdotter. Enligt Bäckvall var Britta Henriksdotter finska av Hakkaresläkten på Aspberget. Enligt BH var hon dotter till en Henrik Olsson. (Barn 45, Far 185, Mor 186)



93. fm mm mf

Mattes Utriainen- Johansson. Född ca 1682. Torpare i Kärrbackstranden, N. Finnskoga sn. UTRIAINEN. Mats eller Mattes som han ömsom kallades var son till Johan Otter (Djäkneliden 1687-90). Hans skrivs mestadels som Johansson men ibland kommer det finska släktnamnet Otterian (Ottrian, Otterjan) med i domböckerna. Detta skall motsvara det finska namnet Utriainen. Fadern som ett kort tag stod skrivet för sin svärfars hemman (torp ?) kallas kort och gott Johan Otter.

Försökte döda Esbjör !

Mats hade en hel del att göra med rättvisan. I domboken 1732 uppbjöds 2/3 av Djäkneliden som Mats och hans bror Andreas sålt till sin moster Malin (Malin Matsdtr ?). Flera domstolsprotokoll vittnar om Mattes våldsamma lynne..... Bl.a. sockenstämmoprotokollet 1711 (28/5), tvänne klagomål i domboken 1713 samt att han gjort försök att nedsticka Esbjör Björnsson (1731). I veckan mellan den 2:a och den tredje söndagen efter trettondagen (1731), hade en natt Esbjör Björnsson i Bringåsen funnits i säng med hustru Marit Jönsdotter (Christophers hustru i Rangen och syster till Mattes måg Jöns Persson) uti Per Jönssons fähus i Båtstad. Det var ett flertal män som hade varit med om upptäckten, nämligen Bertil Hämälainen i Kärrbackstranden, Clemet Matsson(se 55) i Aspberget, Per Carlsson Gyllenspets i Båtstad (gm Marits syster Britta). Natten före hade Per Jönssons son Henrik upptäckt nämnda Esbjör i säng med hans faster, när det sedan upprepades andra natten hade flera gått dit för att skilja dem åt i fähuset. Det blev då bråk mellan Per Carlsson, Bertil och nämnda Esbjör. Efter detta var skett försökte Djäknelidens Mattes (vår förfader Mattes Johansson Utriainen? och svärfar till Per Jönsson) skrämma Bertil, Clemet och Per till att tysta ner saken. Bla försökte han fylla Bertil med brännvin och sedan när denne låg på en bänk och vilade i Rundens stuga (Olof Runden gm Marits halvsyster.) Mattes satte sig vid Bertils fötter och frågade om han inte ville förlikas och nedtysta denna sak. Bertil svarade då att det kan han ej göra. Då steg Mattes upp och med en yxa slog han två gånger över huvudet. I detta ögonblick löper Rundens Marit, som satt på ugnen, hennes son Lars och Mattes dotter Karin (gm Per Jönsson) till och rycker Mattes tillbaka men sedan de tagit ifrån honom yxan tog han täljkniven, sedan sylen och när de således tagit alla gevären ur handen, sprang Mattes sin väg(BL 20:150).

Under tidsperioden 1730-37 förekommer han flitigt i protokollen. Det gällde en tvist om torpet Kärrbackstranden på Persby och Långavs bolbyars ägor, där Mats var bosatt med familjen. Huskarlen Mattes Jansson Ottrian hade 1731 ingått ett avtal med några bönder i bolbyarna. Om han är identisk med Mattes Johansson bosatt i Djäkneliden från ca 1740 och framåt, förefaller han ha gift om sig och skapat en ny familj (se BL09 8/16). (Barn 46, Far 187, Mor 188)

Gift med Helga Persdotter. Se 94.

Barn

Mats Mattsson. Född.

Olof Matsson. Död 1737 i Kärrbackstranden, N.Finnskoga sn. Torpare Kärrbackstranden, N.Finnskoga sn.

Kerstin Matsdotter. Se 46.



94. fm mm mm

Helga Persdotter. Död i Kärrbackstranden, N.Finnskoga sn. (Barn 46)



95. mf ff ff

Mats Mohall- Mårtensson. MUHOINEN. Bosatt på Aspberget, N.Finnskoga sn.



Köpte marken i Aspberget av föregångaren Mats Mårtensson Tenhuinen, före 1674. En son till Tenhuinen i Kindsjön försökte 1704 att återlösa sin bördsrätt i det hemman eller torpställe, halva Aspberget, som hans fader för mer än trettio år sedan sålt till framlidne finnen Mats Mohall. Han erbjöd nu Mats Mohalls söner Mats och Michel, som med sina bröder besatt halva hemmanet, 40 Rdr, vilket de dock inte gick med på (JE299). Det framgick vidare att torpstället varit ringa och hade uppodlats så att det skattlagts för 1/8 hemman, vilken skatt de dragit i 30 år. Mårten Matssons fader Mats Tenhuinen ägde ingen arvsrätt på Höljes ägor och sitt där nedlagda arbete hade han sålt, varför rätten ej kunde finna någon återgång vara aktuell. Mats Mohall och Mats "Thennunds" barn och arvingar "bliva vid deras förfäders köp maintinerade och få därigenom sin förvärvade jord på Aspberget "okvalt" och fritt för käranden Mårten Matsson behålla och besitta (RBs138). (Barn 47)

Gift med Karin Matsdotter. Se 96.

Barn

Mats Mohall- Matsson. Född ca 1660 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Död 1712 i Aspberget, N Finnskoga sn. MUHOINEN.

Mickel Mohall- Matsson. Född 1663 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Död 93 år gammal 1756 i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Elias Mohall- Matsson. Se 47.

Clemet Mohall- Matsson. Född 1671 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Död 1743 i Aspberget, Norra Finnskoga sn. MUHOINEN. När Clemet avled 1743 framkom det att han hade varit gift i 54 år, avlat 7 barn och att han var 71 år gammal (JE303).



96. mf ff fm

Karin Matsdotter. Född. (Barn 47)



99. mf fm ff

Mats Matssson d y. Född ca 1640. KYMÖINEN (BH, fb 1722). Avundssåen (Kymölä) upptogs på Södra Persbys ägor omkring 1651, troligen då av Henrik Kymöinen. Vid tinget 1668 skattlades "Afundsåsen under Södre Persby i Dahlby sochn på 3 mijl när, för 1/4 hemman" Avundsåsen var ett frälsehemman under Hugo Hamilton. Vid en inventering av finnhemman år 1684 framkom det att "Afundsåsen ähr belägit 3 1/2 mil ifrån Bohlbyn, Södre Persby, skattlagdt 1652 (!?!)(JE261)

Vår Mats Matsson (dy) köpte sitt hemman av sin svåger Mats Matsson (dä) vilket framkommer vid tinget 1671. Unge Mats Matsson hade köpt halva torpet för åtta tunnor råg och en bössa, god för 2 1/2 Rd. Han förbjöds vidare allvarligen av rätten att hysa några finnar hos sig, vare sig de är norska eller inte, eftersom de gör skada på skogarna med olovlig jakt mm. Unge Mats Matsson bekände då att några finnar från Fryksdalen och två finnar härifrån Älvdalen (tillsammans 8 personer) hade fört tre djur bortåt Fryksdalen. Mats Matsson dä förefaller ha bott kvar på Avundsåsen (kanske på den hälft han inte sålde till unge Mats ??) Mats dä som ursprungligen var född i Gästrikland avled 1725 "något öfver 100 år gammal"(JE260+RBs134). Dessa bägge Mats Matsson var svågrar. Det kan innebära att Mats dä:s syster var gift med Mats dy eller tvärtom, eller kan Mats Matssons hustrur vara systrar.

Mats dy, som var gift med Marit finns i mantalslängden åren 1670-1694, hustrun Marit och sonen Henrik 1705.

Ofredstider i Älvdalen.

Som så många av finntorpen drabbades Avundsåsen av den stora ofreden Gyldenlöwe-fejden 1675-1679. Detta var ett krig mellan Danmark och Sverige. Eftersom Norge vid denna tid hörde till Danmark så drogs även de in i fientligheterna mot Sverige. Vid tinget 1678 berättas det om att fienden från Norge åren 1676 och 1677 hade utplundrat och härjat, "samt dess åboer all deras egendom ifråntagit och dess fattige hus nerrivit, hvar af bemälte hemman nu står öde". Bland de sex hemman som uppräknas nämnes Avundsåsen. Eftersom Mats dy och Mats dä hade hälften av hemmanet var är det i många fall oklart vilken Mats det handlar om i domböckerna men här följer lite utdrag.

År 1684 råkade finnen Mats Matsson på Avundsåsen ut för ovälkomna gäster i grannskapet. Han klagade inför tinget över två andra finnar bröderna Erik och Lars som tillsammans med deras far Myre-Daniel bott i Öster-Dalarna och Lima socken. De hade där ställt till det för sig genom tjuveri och hade av denna anledning begett sig till Elverum i Norge där de fortsatt sin brottsliga bana. Nu hade de slagit sig ner på Persby-skogen vilket skadade Mats Matsson i fiskevatten, "skogsslogar" och annat. Alltså tyckte rätten att slika landsstrykare bör bortdrivas så att andra inte lider skada av sådant löst "parti" (JE262).

Mats fälldes till att böta tre mark för "tredsko" då han trots stämning inte infunnit sig till en uppbördsstämma 1698. (Barn 49)

Gift med Marit. Se 100.

Barn

Mats Matsson. Se 49.

Henrik Matsson. Född 1673 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. Död 1733. Övertog faderns hemman på Avundsåsen.

Anna Matsdotter. Född ca 1680 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. Gm Henrik Veteläinen i Medskog S.F.

Lisbet Matsdotter. Född ca 1690 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. Död av hetsig feber 1743 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. Gm Olof Persson.



100. mf fm fm

Marit. (Barn 49)



103. mf mf ff

Daniel Sigfridsson. Född ca 1655 i Lekvattnet. Död 1753 i Aspberget, N.Finnskoga sn. SIEKKINEN. Nämnd i mantalet för Aspberget, N.Finnskoga 1693 och 1694 på Sigfrid Matssons hemman(JE306). Uppges vara född i Lekvattnet och av släkten SIEKKINEN (BH). (Barn 51, Far 207)

Gift med Marit Henriksdotter. Se 104.

Barn

Pål Danielsson. Se 51.



104. mf mf fm

Marit Henriksdotter. Född ca 1670 i Galåsen, Trysil. Död 1743 i Trysil. HIMAINEN. (Barn 51, Far 209, Mor 210)



105. mf mf mf

Pål Hakkare- Larsson. Född ca 1650. Död före 1712. HAKKARAINEN. Nybyggare Aspberget, N. Finnskoga sn.

Vid tinget 1671 ålägges barnen till Lars Hakkare att lösa igen den fädernesjord som deras fader sålt när de var omyndiga, till Sefre Matsson för 34 Rd. Dessutom skulle de ersätta Sefre för de förbättringar och röljningar som han gjort på marken med 14 Rd (JE292). Bland dessa barn var Pål Larsson-Hakkare. Han försökte vid tinget 1693 att återbörda 1/3 av den mark som hans fader sålt till Daniel Larsson i Aspberget (1/4 skattehemman).

Pål Hakkare var en hetlevrad man. Det framgår av protokollen 1696 då änkan Walborg Pålsdotter i Aspberget besvärade sig över att Pål Hackare i Aspeberget, på en söndagsmorgon, på sommaren, henne med "hugg och slag illa tracterat". Men eftersom det inte fanns några vittnen till händelsen, och att Pål dessutom inte heller var närvarande, bestämdes det att länsman skulle se till att Pål infinner sig till nästa ting för att stå till svars, både för slagsmålet och söndagsbrottet. Avled 1699 vid 48 års ålder(JE293). (Barn 52, Far 211)

Gift med Marit Larsdotter. Se 106.

Barn

Elin Pålsdotter- Hackare. Född i Aspberget Öfregården, Norra Finnskoga sn.

Lisbeth Pålsdotter- Hakkare. Se 52.



106. mf mf mm

Marit Larsdotter. Född ca 1677. (Barn 52, Far 213, Mor 214)



111. mm ff ff

Mats Mohall- Mårtensson. Anförlust, se 95.



112. mm ff fm

Karin Matsdotter. Anförlust, se 96.



115. mm fm ff

Olof Kosman- Andersson. Född ca 1661 i Röjden, S. Finnskoga sn. KOUSMAINEN. Ett tag bosatt i Törberget (Norge) (BL:20:15) (Barn 57, Far 231, Mor 232)

Gift med Kerstin Henriksdotter. Se 116.

Barn

Henrik Kosman- Olsson. Se 57.

Mårten Kosman- Olofsson. KOUSMAINEN, odlade Varåhalla, Trysil.



116. mm fm fm

Kerstin Henriksdotter. Född ca 1663 i Gravberget, Väler, Norge. (Barn 57, Far 233, Mor 234)



117. mm fm mf

Jöns Persson. Död 1699 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Jöns Persson var soldat 1676 (OL29). Enligt BL21:216 hade Jöns Persson 4 kända döttrar, alla gifta med finnar. Dessutom har mågen Per Carlsson Gyllenspets en mor som var finska. (Denne Per var oäkta son till en svensk adelman Gyllenspets.) Således hade han totalt 6 barn som var gifta med "finnblod", de flesta från Järpliden(BL).

Dömd 1676 för stämningsförsittande tillsammans med sin far Per Haraldsson. Detsamma fick hans hustru Guli Björsdotter böta 3 mark för, år 1678. År 1685 pålades Jöns i Båtstad att betala nämndemannen Jöns Bengtsson i Stommen 5 Rd silvermynt och 17 mark i kopparmynt vilka han vid den sista freden med Danmark lånat för att betala norska män för i Norge tagna hästar. Av dessa hästar hade Jöns sålt en till Lima sn (BL20:164).

Anklagad för mord !

I sockenstämmoprotokollet 1699 kan man läsa att angående Jöns Persson i Båtstads begravning uppsköts denna eftersom det gick ett rykte om att precis innan sin död slagit ihjäl en kvinna från finnskogen. Det bestämdes att länsmannen skulle undersöka saken. I juni 1700 påminde man om rannsakningen (han hade fortfarande inte begravts !!!) och ville att saken skulle tas upp inför tinget så att Jöns kunde begravas(BL20 7/12).

Vid tinget 1704 upplystes det om att salige Jöns Persson i Båtstad, som gift sig för andra gången med hustru Gertud Eriksdotter och inte arvskiftat efter sin första hustru Gulli. Hennes dotter Marit Jönsdotter skall få i mödernesarv 1/4 av lösören som finnas efter fadern (BL20:167). (Barn 58, Far 235, Mor 236)

Gift 1° med Guli Björsdotter.

Gift 2° med Gertrud Ersdotter. Se 118.

Barn i giftermål nr 1

Guli Jönsdotter. Se 58.

Per Jönsson. Se 91.

Britta Jönsdotter. Född i Båtstad, N.F sn. Gm adelsmannen Gyllenspets oä son Per Carlsson G.

Ingeborg Jönsdotter. Född i Båtstad, N.F sn.

Marit Jönsdotter. Född 1692 i Båtstad, N.F sn. Marit Jönsdotter gift med Christopher Mickelsson i Bringåsen. Rymde till Norge för hors skull. Ursprunget till denna historia som utspelades 1731, var följande: I veckan mellan den 2:a och den tredje söndagen efter trettondagen, hade en natt Esbjör Björnsson i Bringåsen funnits i säng med hustru Marit Jönsdotter (Christophers hustru i Rangen) uti Per Jönssons fähus i Båtstad. Det var ett flertal män som hade varit med om upptäckten, nämligen Bertil Hämälainen i Kärrbackstranden, Clemet Matsson i Aspberget, Per Carlsson Gyllenspets i Båtstad (gm Marits syster Britta). Natten före hade Per Jönssons son Henrik upptäckt nämnda Esbjör i säng med hans faster, när det sedan upprepades andra natten hade flera gått dit för att skilja dem åt i fähuset. Det blev då bråk mellan Per Carlsson, Bertil och nämnda Esbjör. Efter detta var skett försökte Djäknelidens Mattes (vår förfader Mattes Johansson Utriainen och svärfar till Per Jönssons son Jöns) skrämma Bertil, Clemet och Per till att tysta ner saken. (Se vidare i biografin om Mattes Johansson Utriainen. (BL 20:150))



118. mm fm mm

Gertrud Ersdotter. Vid tinget 1712 framkom det att hustru Gertrud Ersdotter i Båtstad och hennes sonhustru Britta Henriksdotter ibid. hade haft svårt att komma överens och att de nu efter stämning blivit förlikta. Dessutom sattas det ett vite dem emellan och eftersom de inga pengar äger, skulle den av dem som ger orsak till osämja sättas i stocken vid kyrkdörren två söndagar. Detta gällde även Gertruds döttrar Britta, Ingeborg, Gulin och Marit om det skulle vara någon av dem som ger upphov till bråket. (Barn 58, Far 237)



VII

159. fm ff ff f

Håkan Markusson. Född ca 1605 i Uppgården. Enligt Bäckvall socknens förmögnaste man på sin tid och mångbetrodd. Hade tre söner. (BL) (Barn 79, Far 319)

Barn

Markus Håkansson. Se 79.



165. fm ff mm f

Håkan Olsson. Brukare av Höljes 1640-65. (Barn 82, Far 331)

Barn

Håkan Håkansson. Född.

Marit Håkansdotter. Född.

Britta Håkansdotter. Se 82.



167. fm fm ff f

Jon Jönsson. Bonde i Uggenäs (BL20:7). (Barn 83, Far 335)

Gift med Marit Björsdotter. Se 168.

Barn

Jacob Jonsson. Se 83.



168. fm fm ff m

Marit Björsdotter. (Barn 83)



183. fm mm ff f

Jöns Persson. Anförlust, se 117.



184. fm mm ff m

Gertrud Ersdotter. Anförlust, se 118.



185. fm mm fm f

Henrik Hakkare- Larsson. Bosatt i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Vid tinget 1671 ålägges Henrik Larsson till att lösa igen den fädernesjord som deras fader sålt, när de var omyndiga, till Sefre Matsson för 34 Rd. Dessutom skulle de ersätta Sefre för de förbättringar och röljningar som han gjort på marken med 14 Rd (JE292).

Domstolsprotokollet 1710 berättar att Sigfrid Matsson byggt hus och brutit jord uppå 1/4 av hemmanet Aspberget då han bodde där, innan Lars Persson-Hakkarainen's -vilken detta torpet "af skogsroten" först upptagit -arvingar igenlöst hemmanet (JE305). (Barn 92, Far 371)

Gift med Britta Haiken- Mårtensdotter. Se 186.

Barn

Lars Henriksson. Född. Rymt till Norge (BL20:5).

Brita Henriksdotter. Se 92.

Marit Henriksdotter. Född i Aspberget, Norra Finnskoga sn.



186. fm mm fm m

Britta Haiken- Mårtensdotter. HOKKAINEN. (Barn 92, Far 373)



187. fm mm mf f

Johan Utriainen (Otter)- (Karlsson? enl BH). Född. UTRIAINEN. Bodde på hemmanet Djäkneliden 1687-90 och uppges sedan ha flyttat till Järpliden. Hade sannolikt två bröder, Christopher, som övertog hemmanet i Djäkneliden och Erik Utriainen (omnämnd i JE:s bok s 249-254). (Barn 93, Far 375)

Gift med Anna Hiiroinen (Haran)- Matsdotter. Se 188.

Barn

Mattes Utriainen- Johansson. Se 93.



188. fm mm mf m

Anna Hiiroinen (Haran)- Matsdotter. Född. HIIROINEN. Trol. dtr t. Mats Haran. (Barn 93, Far 377, Mor 378)

Gift 2° (troligen enl BH) med Johan Kristoffersson. Född.



207. mf mf ff f

Sigfrid Matsson. Född ca 1625. SIEKKINEN (BH), Aspberget 1669-88.

Den som först byggde några kilometer sydväst om Aspberget, på Låbbekhå, var Lars Persson-Hakkarainen (se denne). Där fick han påhälsning av åskan som slog ihjäl all hans boskap. Då flyttade han till Jorsla på Aspbergets ägor. Det han brutit upp på Låbbekhå, sålde han till Sigfrid Matsson och Daniel Larsson(JE292).

Vid tinget 1671 ålägges en barnen till Lars Hakkare att lösa igen den fädernesjord som deras fader sålt, när de var omyndiga, till Sefre Matsson för 34 Rd. Dessutom skulle de ersätta Sefre för de förbättringar och röljningar som han gjort på marken med 14 Rd (JE292).

Domstolsprotokollet 1710 berättar att Sigfrid Matsson byggt hus och brutit jord uppå 1/4 av hemmanet Aspberget då han bodde där, innan Lars Persson-Hakkarainen's -vilken detta torpet "af skogsroten" först upptagit -arvingar igenlöst hemmanet (JE305). (Barn 103)

Barn

Daniel Sigfridsson. Se 103.

Staffan Sigfridsson. Född ca 1656 i Lekvattnet?. Död 78 år gammal 1735 i Aspberget, N.Finnskoga. Brukade Aspberget 1682-1727.

Erik Sigfridsson. Född ca 1658.



209. mf mf fm f

Henrik Henriksson. Född ca 1616 i Orsa sn, Dalarna. HIMAINEN. Information om Henrik Henriksson Hämainen finns i tidskriften Finnbygden 1929 /"Litet om finnfolket i Trysil" /av Håkan i Gavåsen (en ättling till Henrik Henriksson). (Barn 104)

Gift med Ingeborg Mortensdotter. Se 210.



Barn

Kerstin Henriksdotter. Född ca 1663 i Gravberget, Väler, Norge.

Henrik Henriksson. Född i Nordgården Gavåsen, Trysil. HIMAINEN.

Ingeborg Henriksdotter. Född i Nordgården Gavåsen, Trysil. Gm Samuel Mårtensson bosatt vid Lustnäs.

Marit Henriksdotter. Se 104.



210. mf mf fm m

Ingeborg Mortensdotter. Född ca 1641 i Gästrikland. LIITIÄINEN. (Barn 104)



211. mf mf mf f

Lars Hakkare- Persson. Född ca 1620. Död ca 1688 i Aspberget, N.Finnskoga. HAKKARAINEN.Nybyggare Aspberget Öfreg. Omnämnd som Lars Olsson-Hakkare i domboken 1710 (9/9) och som Lars Persson-Hakkare i domboken 1712 (27/1). Stamfar för den finska släkten Hakkararainen i Norra Finnskoga sn (BL).

Lars Persson Hakkare var tillsammans med sin broder Josef de första bebyggarna på Aspbergets ägor. Aspberget upptogs på Höljes ägor i Norra Finnskoga ca 1660 och i domboken för 1663 kan man läsa att "Aspeberget är än oskattlagt, beläget på södra Persbys skog, 2 1/3 mil från gården". Vid tinget 1668 framgår det att nybygget Aspeberget under Höljes i Dalby socken för 1/4 "emedan thet inthet närmare än 1 mijl, ähr wälborne Hugo Hamiltons Frälse". I början kallades Aspberget, kort och gott för "Höljes-skogen" (JE291).

Lars Persson Hakkarainen, eller Hakkare som var den vanligaste benämningen finns omnämnd i mantalet under perioden 1661-1669. Som ett litet kuriosa kan nämnas att Aspberget omfattade 1952 inte mindre än 29894 tunnland !!! (JE292).

Lars Persson-Hakkarainen var den som först byggde några kilometer sydväst om Aspberget, på Låbbekhå. Där fick han påhälsning av åskan som slog ihjäl all hans boskap. Då flyttade han till Jorsla på Aspbergets ägor. Det han brutit upp på Låbbekhå, sålde han till Sigfrid Matsson (se denne) och Daniel Larsson (JE292).Enligt Broberg (s136) uppges enligt traditionen en bror till Lars, Pekka, varit den som byggde Pekkalavaln på södra sluttningen av Vattahå-berget (på Aspbergets ägor).

Efter 1667 försvinner Lars Kakkarainen ur längderna, därefter står Mårten 1671-76 och 1677-79 är Aspberget helt spolierat och nedrivit av fienderna (RBs137)

Lars dömdes tillsammans med ett 20-tal andra finna att böta för brott mot skogsförordningen i samband med svedjandet år 1665 och fick böta totalt 24 Rd(JE292)

Vid tinget 1671 ålägges barnen till Lars Hakkare att lösa igen den fädernesjord som deras fader sålt, när de var omyndiga, till Sefre Matsson för 34 Rd. Dessutom skulle de ersätta Sefre för de förbättringar och röjningar som han gjort på marken med 14 Rd (JE292). (Barn 105, Far 423, Mor 424)

Barn

Henrik Hakkare- Larsson. Bosatt i Aspberget, Norra Finnskoga sn. Vid tinget 1671 ålägges Henrik Larsson till att lösa igen den fädernesjord som deras fader sålt, när de var omyndiga, till Sefre Matsson för 34 Rd. Dessutom skulle de ersätta Sefre för de förbättringar och röljningar som han gjort på marken med 14 Rd (JE292).

Domstolsprotokollet 1710 berättar att Sigfrid Matsson byggt hus och brutit jord uppå 1/4 av hemmanet Aspberget då han bodde där, innan Lars Persson-Hakkarainen's -vilken detta torpet "af skogsroten" först upptagit -arvingar igenlöst hemmanet (JE305).

Pål Hakkare- Larsson. Se 105.

Britta Larsdotter.

N Larsdotter.



213. mf mf mm f

Lars Larsson. Född ca 1624. (Barn 106)

Gift med Elin Vaukoinen- Nilsdotter. Se 214.

Barn

Marit Larsdotter. Se 106.



214. mf mf mm m

Elin Vaukoinen- Nilsdotter. Född ca 1636. VAUHKOINEN. (Barn 106)



231. mm fm ff f

Anders Kosman- Olsson. Född ca 1627 i Ore sn, Dalarna. KUOSMAINEN. Bosatt i Röjden 1658-1667.

Anders var norsk spion.

I Lima dombok 1683 berättas det att en norsk finne vid namn Anders Olsson-Kosman som bodde Meetskogen under Elverums prästgård i Norge talade till Jacob Larsson i Torgås om 16 rdr för borgad tobak under ofreden. Jacob tillstod skulden men sade att finnen under ofreden, hade då han ej kunde betala godset, i harm och ilska förstört hans blästerverk. Likaså hade Anders utplundrat Pål Olsson (i Vallsjön) allt deras rörliga gods. Dessutom hade Anders med sina kreatur framfarit vid all fäbodar som ligga i den trakten. Anders svarade att han inte gjort detta på eget råd utan att han hade officerare med sig som på order gått hitöver för att plundra. Rätten ville ha bevis av Anders för detta påstående. Anders återkom så till tinget i Lima 1687 med intyg från befallningsmannen Johan Steinkuhl i Norge att det röveri och infall som han hade gjort i Lima socken under ofreden var på order, eftersom detta rikets invånare (Sveriges) brukade infalla i Norge. Dessutom hade Anders med sig en förskrift från kyrkoherden i Elverums sn. Rätten ansåg det bevisat att Anders handlat på order under röveriet och därför bör Jacob Larsson betala skulden om "det hos honom finns något att utfå". Det framgår alltså att Anders Olsson Kosman agerat spejare (spion) åt norrmännen under den stora ofreden (kriget mellan Sverige och Danmark) (BL20:17). (Barn 115)

Gift med Marte Paulsdotter. Se 232.

Barn

Olof Kosman- Andersson. Se 115.



232. mm fm ff m

Marte Paulsdotter. Född ca 1638 i Stora Kopparberg (ev Nya). RAATIKAINEN. (Barn 115)



233. mm fm fm f

Henrik Henriksson. Anförlust, se 209.



234. mm fm fm m

Ingeborg Mortensdotter. Anförlust, se 210.



235. mm fm mf f

Per Haraldsson. Död 1685 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Omtalas på hemmanet Båtstad 1648-1681 (BL20:6)

Vid tinget 1686 angav länsman Daniel Nilsson att ett dråp skett i Dalbu socken. Det var en västgöte, Erik Hök i Havrenäset, som med kniv dräpt Per Haraldsson i Båtstad på Tomasmässodag 1685. Änkan Anna Persdotter i Båtstad fick rättigheten att åtnjuta hälften av det rågfall Mickel Jönsson i Havrenäset skurit, det som tillhörde Erik Jonsson Hök vilken slog ihjäl hennes man. Hök hade rymt till Norge och hade tidigare fällts för lägersmål med Mickel Jönssons blinda dotter(BL20:7) (Barn 117, Far 471, Mor 472)



Gift 1° med Marit Jönsdotter. Se 236.

Gift 2° med Anna Persdotter.

Barn i giftermål nr 1

Jöns Persson. Se 117.

Harald Persson. Född i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Fick böta 3 mark för begånget lönskaläge med Margareta Larsdotter hos herr kaplan Johan i Uggenäs. Fick återigen en stämning om lägersmål 1683 och lät genom länsmannen meddela att han tillstår att han begått lägersmål med Margareta Larsdotter och dömdes till 40 resp. 20 mark i böter samt kyrkoplikt. De var inte närvarande vid denna tingsförhandling vilket Harald ursäktades med att han var en sjuklig dräng utan häst och med 12 mil till tingsplatsen(BL20:164). Dömd 1686, tillsammans med Jon Persson (bror?) för svarslösa gentemot befallningsman Kilberg och detsamma 1687, denna gång tillsammans med brodern Jöns Persson. I domboken 1691 meddelades att Harald Persson i Båtstad tilläts ta till sig sin gamle svärfar Mikael Torsson från Påsåsen och hans hustru, som en tid varit under norskt förvar (?)(BL20:167).

Jon Persson. Född i Båtstad, Norra Finnskoga sn.



236. mm fm mf m

Marit Jönsdotter. Enligt domboken 1709 var hon syster till Jon Jönsson i Uggenäs (BL20:7). (Barn 117, Far 473)



237. mm fm mm f

Erik Kiärbagge. Finne. Kärrbäckstranden har sitt namn efter Erik Kiärbagge som upptog ett torp och bosatte sig där på 1650-talet. Finnen Erik Kiärbagge bodde i Båtstad 1687. Hans son Hans Eriksson i Järpliden, född i Kiärbackstorpet, dog 1729. 70 år gammal och således född 1659 (RBs139). Enligt Bäckvall torde Gertrud Ersdotter, gm Jöns Persson i Båtstad vara en dotter till denne Erik Kiär. (Barn 118)

Barn

Gertrud Ersdotter. Se 118.

Hans Eriksson. Född 1659 i Kiärbackstorpet, N.F sn. Död 70 år gammal 1729 i Järpliden, S.F. sn. Torpare i Järpliden.



VIII

319. fm ff ff ff

Markus Jönsson. Född ca 1580 i Likenäs. Bosatt i Likenäs, n 1604,1611 (BL). "Nämndeman som 1604 blev vald att tillsammans med två andra och länsman värja och akta sin häradskista och penningarna i den. Fick frihet för hjälper och gärder år 1611 av Landshöfdingen Bo Ribbing. Friheten gällde för ett hemman "för det han brukar dem till spaneri och kunskap i Norge". Delade upp sin mark mellan barnen med det villkoret att om jorden inte befanns vara lika bra skulle det förlikas skäligt. Sonen Håkan Markusson i Uppegården och dottern Kerstin Markusdotter i Kårbol fick uppegåden (Likenäs) och Branäs. Sonen Jöns Markusson i Fernbol och dottern Anna i Ytterbyn fick Likenäs och (?) i Dalby.(BL) (Barn 159, Far 639)

Barn

Håkan Markusson. Se 159.



331. fm ff mm ff

Olof. Brukare av Höljes, Norra Finnskoga 1572-1621. Den äldsta gården eller byn inom det område som idag kallas för Norra Finnskoga är Höljes. Sägnen berättar att när digerdöden på 1300-talet härjade fanns det endast en bebyggare i Norra Värmland och han bodde i Höljes. Till den närmaste grannen i Sunnemo var det 15 mil. Ända in på 1500-talet förefaller Höljes varit den enda byn. Den ligger vackert belägen, just där Klarälven gör en holmprydd utvigdning som kallas Höljessjön. Redan i Gustav Wasas jordebok 1540 är Höljes upptaget som ett helhemman. Hemmanet omfattade då ett skogsområde som idag omfattar nuvarande Höljes skogar, jämte Båtstads, Aspbergets, Uggelhedens och Järplidens vidsträckta skogsmarker tillsammans på över etthundratusen tunnland.

Kanske har bebyggelsen anor från den tid då Olof "Trätalja" (ca år 650) började odla upp landet vid Klarälven. Olof Trätalja anses vara son till Uppsalakonungen Ingjald Illråde och de män som han förde med sig till Värmland var uppsvenskar (OL22). Kanske är vi ättelägg till Olof Trätalja och hans män ???.

År 1540 fanns bonden Bengt i Höljes och 30 år denare verkar byn bestå av tre gårdar varav den ena innehades av vår förfader Olof. Kanske var han en son till Bengt men det vet vi ingenting om. (Barn 165)

Barn

Håkan Olsson. Se 165.

Nils Olofsson. Brukare av Höljes, N.Finnskoga sn 1626-28.



335. fm fm ff ff

Jöns. (Barn 167)

Barn

Jon Jönsson. Se 167.

Marit Jönsdotter. Enligt domboken 1709 var hon syster till Jon Jönsson i Uggenäs (BL20:7).



371. fm mm fm ff

Lars Hakkare- Persson. Anförlust, se 211.



373. fm mm fm mf

Mårten Haiken. HOKKAINEN, Aspberget 1669-1678. Mårten omnämnes i mantalslängderna 1669-1678. Mårten Haiken eller Hocken är utesluten i mantalslängden 1669 beroende på att kommissarien inte känner dem, "emedan de äro för långt på skogarna belägna och att de aldrig kommer till stämman" (domb 1671) I domboken 1720 och 1721 framgår det att Mårten Haiken hade 2/9 i 1/4 hemmanet Aspberget och efterlämnade en son Mårten (Mats) Mårtensson och fyra döttrar, Annika (Anna), Marit, Britta och Elin (BL20:15) (Barn 186)

Barn

Mårten (Mats ?) Haiken- Mårtensson. Född i Aspberget. HOKKAINEN.

Annika Haiken- Mårtensdotter. Född i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Gm Staffan Waiken (BL20:15).

Britta Haiken- Mårtensdotter. Se 186.

Elin Haiken- Mårtensdotter. Född i Aspberget, Norra Finnskoga sn.

Marit Haiken- Mårtensdotter. Född i Aspberget, Norra Finnskoga sn.



375. fm mm mf ff

Karl Utriainen. (Barn 187)

Barn

Christopher Utriainen (Otter). Död 1716 i Djäkneliden S.F. sn.

Johan Utriainen (Otter)- Karlsson. Se 187.



377. fm mm mf mf

Mats Isacsson- Hiiroinen (Haran). Född ca 1625. Död på 1670-talet i Djäkneliden, Södra Finnskoga sn. HIIROINEN. Torpare i Djäkneliden 1665-73, S.F. sn.

Det är möjligt att Mats Isacsson (n 1665-1673 i Djäkneliden) är identisk med den Mats Isacsson som enligt mantalslängderna (1653-1663) upptas för hemmanet Södra Viggen (Karvala) i Nyskoga socken. Varför jag har den teorin är följande: dels är namnet Mats Isacsson väldigt ovanligt, dels hette Mats Isacsson som senare upptog finnhemmanet Medskogen Hiiroinen (kallades Haran), dels hette Mats Isacssons efterträdare i Södra Viggen 1670ff, Simon Persson Hiiroinen. Problemet är dock att Mats i Södra Viggen kallas för släktnamnet Pöntinen av Gottlund (enl Broberg (s128 och av BL21:80)).

Mattes Isaksson i Viggen, Ny socken ställde sig 1654 självmant inför rätten och berättade med sorgset mod att han, när han skulle skjuta en ekorre, oföremodeligen och emot sin vilja hade träffat sitt syskonbarn tinningen på högra sidan så det gick ett stycke av huvudet bort och så att en bit av hjärnan följde med. Syskobarnet (Markus Markusson) avled 6 veckor efter vådaskottet. Rätten gav honom en mild dom och han fick böta 20 mark för vådadråp (BL21:80)

I vilket fall, vår Mats Isacsson Haran (Hiiroinen) nämns i mantalet 1665 och framåt för hemmanet Djäkneliden i Södra Finnskoga sn. År 1665 fick han böta 24 mark för två svedjefall. Mats hustru Marit Johansdotter (av släkten Veteläinen) står för hemmanet 1675-81. Enligt domboken 1688 råkade änkan Marit Johansdotter illa ut. Det berättas att det oskattlagda hemmanet Djäkneliden, som änkan Marit Johansdotter besatt, inte kunde skattläggas, utan hemmanet var till skada för bolbyarna. Därför beslutades det enligt skogsförordningen att hon skulle avträda torpet och att det skulle ödeläggas (BL19:205) Hur det gick med detta vet vi dock inte. Hennes måg Johan Otter (UTRIAINEN) har hemmanet 1687-90 och Christopher Otter 1690-1696. (Barn 188)

Gift med Marit Veteläinen- Johansdotter. Se 378.

Barn

Marit Hiiroinen- Matsdtr. Född 1664 i Djäkneliden, S.F. sn. Död 73 år gammal 1737 i Djäkneliden S.F. sn. Sålde sin del av Djäkneliden till sina systersöner Mattes Johansson (Otterian) i Kärrbackstrand och Anders Johansson i Slättne år 1730.

Anna Hiiroinen (Haran)- Matsdotter. Se 188.



378. fm mm mf mm

Marit Veteläinen- Johansdotter. Född i Medskogen ?, Södra Finnskoga. Död 1718 i Djäkneliden, Dalby sn. VETELELÄINEN. I Bäckvalls samlingar upptas hon som en syster till mördaren Daniel i Medskog. Jag har dock ännu inte funnit detta belagt i någon källa, vilket gör att vidare forskning får utvisa varifrån BL fått sin uppgift. Efter hennes faders död bestämdes det att hennes broder Daniel skulle ta över hemmanet. Om detta berättas det vid hösttinget 1692 (JE s238) Då hemmanet Medskog om 1/4-skattehemman uppbjöds av Daniel och han uppgavs ha löst det från sin brorsdotter Anna Eriksdotter i Rafwalstjärn för 24 Rd och av hennes moder Annika Larsdotter i Solberg för 12 Rd samt av sina systrar Mertha (Marit !) Sara, Anna och Lisbeta Johansdöttrar för 10 Rd vardera, tillsammans 76 Rd efter salubref 20 juni 1674. Alla var dock inte nöjda med sin lott och vid tinget 1703 och 1704 tvistas det om betalningen för brorsdottern Anna Eriksdotters del. Här nämnes Daniels systrar under namnen Marit och Annika, istället för Mertha och Anna (se ovan). (Barn 188, Far 757, Mor 758)



423. mf mf mf ff

Per (Pekka) Hakkarainen- Pålsson.

Den förste som upptog Nain i Gustaf Adolfs sn var enligt Gottlund en Per Pålsson Hakkarainen från Rautalampi i Finland. Han hade varit i tjänst hos Jakob Posse men flytt över Ålands hav till Gävle med hustru och barn i en fiskebåt. Resan hade tagit en månad. Först hamnade familjen som inhyses i Kvarnberg (Siikala) i Säfsnäs Dalarna. Under tiden gjorde han sved på 2 tunnland (Platsen kallades Hakkarsberg). Familjen tog sig till Filipstad där han köpte ett lispund råg som han och hans hustru sådde -ett korn i taget med fingrarna i jorden -vilket tog 14 dagar! Det resulterade i en väldig skörd. Svenskarna brände hans rior ett par gånger. Då gick han till kungen för att skaffa sig ett kungligt brev. Han fick också ett utslag på att de som bränt hans rior skulle brännas på samma ställe (!!!) När han sedan kom tillbaka visade han utslaget för nämndeman Jakob Hansson, som blev rädd, föll på knä och bad om nåd. Han förliktes med nämndemannen som lämnade honom en tunna säd och en klänning till hans hustru. Enligt sägnen blev Per Hakkarainen 150 år gammal och de sista 20 åren gick han klädd enbart i en skjorta. (Olov Olovsson, "Finska släktnamn i mellersta Sverige och Norge s9)

Pekka Hakkarainen var en av de första finnarna som slog sig ner i Värmland och det skulle enligt Broberg(s79) vara strax före år 1630. År 1691 tilltalade Josef Persson-Hakkare i Aspeberget Norra Finnskoga sn sin bror Henrik Persson i Nain om arv efter sin fader Per Hakkare, samt om att få slå sig ner på 1/8 Nain, där hans fader bott. Henrik föregav dock att, intet var efter hans fader, som på sin höga ålderdom blivit underhållen av sina barn (RBs137). (Barn 211)

Gift med Annika Olofsdotter. Se 424.

Barn

Lars Hakkare- Persson. Se 211.

Josef Hakkare- Persson. HAKKARAINEN.Bosatt i Aspberget, N. Finnskoga sn. Uppgifterna kring denne Josef variera från forskare till forskare. Vissa menar att han skulle vara en sonson till Pekka Pålsson Hakkarainen i Nain, Gustaf Adolfs socken och att hans far Pekka Persson Hakkarainen skulle tillsammans med sin bror Lars Persson varit de första bebyggarna av Aspberget. Men enligt källorna verkar det mer som om Lars och Josef vore bröder. Någon Pekka Hackare omnämnes inte i Aspberget före Josef.

Bengt Hakkare- Persson.

Henrik Hackare- Persson. Bosatt i Nain, Gustaf Adolfs sn.



424. mf mf mf fm

Annika Olofsdotter. Född. (Barn 211)



471. mm fm mf ff

Harald Jönsson (?). Brukade Båtstad 1608-32 (BL20:7). Första gången som Båtstad nämns i källorna är 1581 och då som en "avgärda by under Höljes med ett nybesatt torp". År 1606 skattlades Båtstad till 1/3 hemman.

Åren 1608,12,13,16,18,20,21 och 25 står Harald upptagen i Höljes. År 1610 i Båtstad med hustru och en piga. I 1628-års boskapslängd är han upptagen i Båtstad med en av de största kreatursbesättningarna i socknen, nämligen 1 häst, 10 kor, 2 stutar, 2 kvigor, 4 bockar, 4 getter, 16 får och två svin. Tolv år senare har välståndet upphört (!). Änkan Gertrud har allenast en tjur och en gammal get, men året därefter hade hon även 2 kor (BL20:7). Harald hade minst tre söner. Sonen (vår förfader) Per Haraldsson som övertog hemmanet blev mördad av en västgöte 1685. Sonen David Haraldsson mönstrade till knekt och utkommenderades tillsammans med tolv andra soldater från Dalby till Tyskland under det då pågående trettioåriga kriget. Han kom hem efter krigets slut 1649, men gick sedan åter i krigstjänst. En tredje broder, Jon Haraldsson, blev även han inskriven som knekt och tjänstgjorde vid krigsmakten (OL29). Han hamnade senare i Sysslebäck. (Barn 235, Far 943)

Gift med Gertrud Amundsdotter. Se 472.

Barn

David Haraldsson. Soldat under 30-åriga kriget.

Per Haraldsson. Se 235.

Jon Haraldsson. Bosatt i Sysslebäck (BL20:7). Utskriven till soldat 1647. Jon Haraldsson i Sysslebäck sålde sin jordpart i Båtstad till sin broder Per Haraldsson 1669 (BL20:7).



472. mm fm mf fm

Gertrud Amundsdotter. Född i Uggenäs. Brukade Båtstad 1639-46 (BL20:7). (Barn 235)



473. mm fm mf mf

Jöns. Anförlust, se 335.



IX

639. fm ff ff ff f

Jöns Markusson. Bosatt i Likenäs, n 1574-1605tl (BL). "Kvarnägare, lämnar mård och viltskinn istället för spannmål i tionde" (BL) (Barn 319, Far 1279)

Barn

Markus Jönsson. Se 319.



757. fm mm mf mm f

Johan Veteläinen- Johansson. Född ca 1610. Död ca 1670 i Medskogen, S. Finnskoga sn. VETELÄINEN.Nybygg. i Medskogen 1652-68(JE). Omkring 1648 upptogs Medskogen på Persbys ägor och redan 1650 betalade den förste brukaren Johan Veteläinen tionde. Han fick sin byggnadssedel 1653 då hemmanet utökades ytterligare och 1659 skattlades det till 1/4 hemman.

Johan som kallades "SKARP-JOHAN"(JE s232) fick liksom de flesta svedjefinnar betala böter för sina huggna fall, vilket också var fallet 1665 (se Domb). Hans hustru, Anna Olofsdotter i Medskog, besvärade sig över sin fd sonhustru Anna Larsdotter vid tinget hösttinget 1674, för det hon har tagit den tredjedel som Anna Olofsdotter med rätta tillkom i hemmanet Medskog som hennes avlidne man "Skogskarlen" uppodlat. Rätten fann det skäligt att Anna Olofsdotter "må igentaga och tillträda sin tridingh". Den av hennes barn som hon helst ville (mao inte fd sonhustrun Anna Larsdotter......) skulle hon sedan ge uppdrag att bruka marken så länge hon lever. Hon valde och korade sonen Daniel Johansson, vilken samtidigt allvarligt förmanades (av rätten !!!) att gå sin ålderstigna moder tillhanda, vilket Daniel lovade. Sonhustrun Anna Larsdotter skulle ersättas för de delar i hemmanet som hon löst till sig, med lika mycket som hennes svägerskor fick. Då rätten fick klart för sig att Anna Olofsdotter och hennes barn och sonhustru hade svårt att komma överens om mycket, sattes ett vite om 40 daler att utges av den som först någan annan med "ordh eller gierningar öfwerfaller".

Sönerna Erik och Daniel hade lite bråk om arvet efter sin fader SKARP-JOHAN. Bla fälldes de för att de i samband med en stämning om arv ej hade infunnit sig vid rättegången(JE).

I sägnerna kallas denne Johan Veteläinen för Jo Vedlan, dvs Juho Veteläinen. I en sägen som finns i Segerstedts samlingar beskrivs han som mycket rik. Han byggde ett hus i två våningar och säges ochså ha begagnat peruk som den tidens herremän. Detta fick till följd att då dalkarlarna, då de reste förbi Medskogen med sina smiden till Grundsätts marknad, tog av sig mössorna för honom. Han gjorde många svedjefall i de värmländska skogarna och fick mycket råg, som han delvis sålde i Bergslagen för 2 plåtar tunnan (RBs133). Johan även "Skarp-Johan" står skriven för hemmanet Medskogen 1652-1667. Sonen Daniel har tagit över hemmanet 1669. (Barn 378)

Gift med Anna Lehmoinen- Olofsdotter. Se 758.

Barn

Erik Veteläinen- Johansson. Död ca 1672 i Medskogen, S.Finnskoga sn. Gm Anna Larsdotter.

Daniel Veteläinen- Johansson. Övertog faderns hemman (mtl 1669-1706).

Daniel, en mördare ?!?

Länsmannen kom inför vårtinget 1685 och angav att det hade skett et dråp uti Dalby socken. Det var skattebonden Daniel Johansson i Medskogen som hemma hos sig hade slagit ihjäl en norsk man som hette Tolf Skreddare från Sätra i Hofs gäld och socken. Dråparen (Daniel) hade tagit till flykten och ej kunnat återfinnas. Tydligen var inte Tolf någon sympatisk man. När rättegången på Landshövdingens order återupptogs var varken åklagaresidan, Tolfs hustru, eller Daniel närvarande. Vittnen till dråpet hördes och ett försök till förlikning gjordes. Tolfs hustru begärde 100 daler, men kyrkoherden ifrån Hof, motsatte sig ett högre belopp än 50 daler, och menade på att med tanke på vem Tolf var (hur han var) så skulle hon vara glad om hon fick någonting överhuvudtaget. Daniel fick ett lejdebrev och infann sig till rättegången 1686 och berättade nu hur dråpet hade hänt. Tolf hade kommit till Midskog vid Pålsmässotid 1685 med köpmannen Åke Augustsson från Christiania (Oslo) tillsammans med lite annat folk. Då hade Daniel bjudit Åke och en medföljande bonde på brännvin, men inte Tolf, vilket Daniel inte ansåg sig ha orsak till eftersom han förut stulit i hans hus och begått "skalkestycken". Bla sålde han en gång en lärft till hans hustru för att sedan stjäla tillbaka det. När Tolf senare fick brännvin slog han ut det ur koppen ett flertal gånger. Sedan skulle det bytas hästar, och Tolf ville ha 2 Riksdaler emellan vilket inte Daniel ville. När sedan Daniel samtyckte till 2 Rdr ville Tolf ha 4 riksdaler osv till slut ville Daniel inte byta hästar. Tolf slog då i bordet och var mycket obeskedlig. Daniel bad då honom gå och sätta sig någon annnanstans och sedan var bråket i full gång. Till slut tog Daniel en runstav och slog till Tolf i huvudet. Tolf försökte slå igen men blev då utkastad ur huset av den norske bonden Hans Amundsen i Östa. Tolf hamnade då så illa att han slog huvudet i en sten på gården och blev liggande. Han bars sedan in, lades på en bänk och avled senare under natten. Till rätten betänkande togs följande; att Tolf uppfört sig mycket "otjänligen och oskickeligen" i Daniels hus, att han druckit och försett sig med brännvin utan att betala för sig, att han brukat "pock" i annan mans hus, att Tolf var ansedd som en "orolig och elak man" men att Daniel alltid varit ansedd som en from man och var omtyckt av folk. Utslaget blev att Daniel dömdes till att ge en halv mansbot på 50 daler silvermynt samt undergå kyrkoplikt. (Fem år senare utsågs Daniel till Nämndeman i häradsrätten ...vilken befattning han hade kvar till 1694)/JE s 237-238

Att Tolf inte var någon sympatisk person framgår tydligt av följande som utspelade sig under Gyldenlöwefejden 1675-79. En norsk man Tolf Skräddare från Hofs socken i Norge var bland andra in över gränsen, skonades varken kvinna eller man. När de i Röjden fick tag på Per Bengtsson Smedsdotter, hanterade de henne illa och omsider ömkeligen mördade henne och rövade samtidigt med sig all boskap samt en annan piga(BL Bok145)

Marit Veteläinen- Johansdotter. Se 378.

Sara Veteläinen- Johansdotter.

Anna Veteläinen- Johansdotter.

Lisbet Veteläinen- Johansdotter.



758. fm mm mf mm m

Anna Lehmoinen- Olofsdotter. LEHMOINEN. (Barn 378, Far 1517, Mor 1518)



943. mm fm mf ff f

Jöns. Brukare av Båtstad 1572. Kanske är efterträdaren Harald en son ????. (Barn 471)

Barn

Harald Jönsson (?). Se 471.

X

1279. fm ff ff ff ff

Markus i Likenäs. Bosatt i Likenäs, n 1572tl (BL). (Barn 639)

Barn

Jöns Markusson. Se 639.



1517. fm mm mf mm mf

Olof Lehmoinen(Koo)- Matsson. Född ca 1610 i Hälsingland. Död ca 1688 i Skallbäcken, S.Finnskoga sn. LEHMOINEN (Koo). Genom denne Olof Koo är vi släkt med en av tidernas störste finnforskare, Richard Broberg.

 

 

VÄRMLANDSANOR ORDNADE PER ORT.

HÖLJES, NORRA FINNSKOGA.

0. Per Persson ("Pell- Pers"). Född 1861 i Höljes, N.Finnskoga. (Far 1, Mor 2)

3. ff Olof Halvardsson. Född 1789 i Höljes, N. Finnskoga. (Barn 1, Far 7, Mor 8)

4. fm Brita Persdotter. Född 1792 i Höljes, N.Finnskoga. sn. (Barn 1, Far 9, Mor 10)

7. ff f Halvard Larsson. Född 1731. Död 1804 i Höljes 1, N.Finnskoga sn. (Barn 3, Far 15, Mor 16)

8. ff m Marit Halvarsdotter. Född 1762. (Barn 3)

9. fm f Per Larsson. Född 1745 i Höljes, N.Finnskoga sn. Död 1805 i Höljes 5, Norra Finnskoga. (Barn 4, Far 19, Mor 20)

40. fm ff m Sigrid Olofsdotter. Född i Höljes. (Barn 19, Far 81, Mor 82)

81. fm ff mf Olof Larsson. Höljes. (Barn 40)

82. fm ff mm Britta Håkansdotter. Född 1642 i Höljes, Norra Finnskoga sn. Död 1723 Höljes, N. Finnskoga sn. (Barn 40, Far 165)

165. fm ff mm f Håkan Olsson. Brukade Höljes 1640-1665. (Barn 82, Far 331)

331. fm ff mm ff Olof. Brukare av Höljes 1572-1621. (Barn 165)



ASPBERGET, NORRA FINNSKOGA.



1. f Per Olsson. Född 1825 i Uggelheden, N.Finnskoga sn. (Barn 0, Far 3, Mor 4)

2. m Sara Matsdotter. (MUHOINEN) Född 1828 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 0, Far 5, Mor 6)

5. mf Mats Hindriksson.(MUHOINEN) Född 1794 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 2, Far 11, Mor 12)

6. mm Karin Persdotter.(MUHOINEN)Född 1800-01-29 i Aspberget, Vatta-aho (Ersberget). (Barn 2, Far 13, Mor 14)

11. mf f Hindrik Persson.(MUHOINEN) Född 1761 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 5, Far 23, Mor 24)

12. mf m Sara Danielsdotter.(SIEKKINEN). Född 1763 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 5, Far 25, Mor 26)

13. mm f Per Clemetsson. (MUHOINEN) Född 1760 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 6, Far 27, Mor 28)

23. mf ff Per Eliasson.(MUHOINEN). Född 1709 i Aspberget, N.Finnskoga. (Barn 11, Far 47, Mor 48)

25. mf mf Daniel Pålsson.(SIEKKINEN). Född 1732 i Aspberget ?, N.Finnskoga sn. (Barn 12, Far 51, Mor 52)

26. mf mm Kerstin Matsdotter. Född 1736 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 12)

27. mm ff Clemet Clemetsson.(MUHOINEN) Född 1709 i Aspberget, N.Finnskoga sn. Död 1792 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 13, Far 55, Mor 56)

28. mm fm Marit Henriksdotter.(KOUSMAINEN) Född 1720 i Aspberget, N.Finnskoga sn. 1804 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 13, Far 57, Mor 58)

47. mf ff f Elias Mohall- Matsson.(MUHOINEN). Född 1669 i Aspberget, N.Finnskoga. Död 1733 Aspberget, N.Finnskoga. (Barn 23, Far 95, Mor 96)

51. mf mf f Pål Danielsson.(SIEKKINEN). Född ca 1691 i Fatnäs, Dalby ?(Lustnes, Trysil?). Död 1751 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 25, Far 103, Mor 104)

52. mf mf m Lisbeth Pålsdotter- Hakkare.(HAKKARAINEN) Född ca 1700 i Aspberget Öfregården. Död 1767 i Aspberget, N.Finnskoga. (Barn 25, Far 105)

55. mm ff f Clemet Mohall- Matsson. (MUHOINEN). Född 1671 i Aspberget, N.Finnskoga sn. Död 1743 Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 27, Far 111, Mor 112)

56. mm ff m Margareta Matsdotter. Född 1673. Död 82 år gammal 1756-05-17 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 27)

57. mm fm f Henrik Kosman- Olsson. Aspberget. Född ca 1685. (Barn 28, Far 115, Mor 116)

92. fm mm fm Brita Henriksdotter.(HAKKARAINEN). Aspberget. (Barn 45, Far 185, Mor 186)

95. mf ff ff Mats Mohall- Mårtensson.(MUHOINEN) Aspberget(Barn 47 & 55)

103. mf mf ff Daniel Sigfridsson. (SIEKKINEN) Född ca 1655 i Lekvattnet. Död 1753 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 51, Far 207)

105. mf mf mf Pål Hakkare- Larsson. (HAKKARAINEN) Aspberget, Öfregården. Född ca 1650. Död före 1712. (Barn 52, Far 211)

106. mf mf mm Marit Larsdotter. Född ca 1677. (Barn 52, Far 213, Mor 214)

185. fm mm fm f Henrik Hakkare- Larsson.(HAKKARAINEN). Bosatt i Aspberget. (Barn 92, Far 211)

186. fm mm fm m Britta Haiken- Mårtensdotter.(HOKKAINEN). (Barn 92, Far 373)

207. mf mf ff f Sigfrid Matsson. (SIEKKINEN). Bosatt i Låbbekhå, Aspberget. Född ca 1625. (Barn 103)

211. mf mf mf f Lars Hakkare- Persson. (HAKKARAINEN). Född ca 1620. Död ca 1688 i Aspberget, N.Finnskoga. (Barn 105 & 185, Far 423, Mor 424)

213. mf mf mm f Lars Larsson. Aspberget ????? Född ca 1624. (Barn 106)

214. mf mf mm m Elin Nilsdotter (Vaukoinen). Född ca 1636. (Barn 106)

373. fm mm fm mf Mårten Haiken. Aspberget 1669-1678. (HOKKAINEN) (Barn 186)



BÅTSTAD, NORRA FINNSKOGA.



10. fm m Karin Olofsdotter. Född 1753 i Båtstad, N.Finnskoga sn. (Barn 4, Far 21, Mor 22)

15. ff ff Lars Halvarsson. Född 1698 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. Död 37 år gammal 1735 Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 7, Far 31, Mor 32)

21. fm mf Olof Halvarsson. Född 1708 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 10, Far 43, Mor 44)

22. fm mm Britta Jönsdotter. Född 1734 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 10, Far 45, Mor 46)

31. ff ff f Halvard Larsson. Båtstad. (Barn 15 & 21)

32. ff ff m Karin Torkilsdotter. (Barn 15 & 21)

45. fm mm f Jöns Persson. Född 1705 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 22, Far 91, Mor 92)

58. mm fm m Guli Jönsdotter. Född 1691 i Båtstad. (Barn 28, Far 117, Mor 118)

91. fm mm ff Per Jönsson. Båtstad. (Barn 45, Far 117, Mor 118)

117. mm fm mf Jöns Persson. Död 1699 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 58 & 91, Far 235, Mor 236)

118. mm fm mm Gertrud Ersdotter. Född i Kärrbackstrand. (Barn 58 & 91, Far 237)

235. mm fm mf f Per Haraldsson. Död 1685 i Båtstad, Norra Finnskoga sn. (Barn 117, Far 471, Mor 472)

236. mm fm mf m Marit Jönsdotter. Född i Uggenäs. (Barn 117, Far 335)

471. mm fm mf ff Harald Jönsson. Brukade Båtstad 1608-1632.(Barn 235, Far 943)

472. mm fm mf fm Gertrud Amundsdotter. Född i Uggenäs gift till Båtstad. (Barn 235)

943. mm fm mf ff f Jöns. Brukare av Båtstad 1572. (Barn 471?)



KÄRRBACKSTRAND, NORRA FINNSKOGA.



46. fm mm m Kerstin Matsdotter. Född 1708 i Kärrbockstrand?, Norra Finnskoga sn. (Barn 22, Far 93, Mor 94)

93. fm mm mf Mattes Johansson.(Utriainen). Torpare Kärrbackstrand. Född ca 1682 Djäkneliden. (Barn 46, Far 187, Mor 188)

94. fm mm mm Helga Persdotter. Död i Kärrbackstranden, N.Finnskoga sn. (Barn 46)

118. mm fm mm Gertrud Ersdotter. Född i Kärrbackstrand. Bosatt i Höljes. (Barn 58 & 91, Far 237)

237. mm fm mm f Erik Kiärbagge. (Barn 118)


SYSSLEBÄCK, DALBY.



16. ff fm Anna Björsdotter. Född 1692 i Sysslebäck, S. Finnskoga sn. (Barn 7)



BRANÄS, DALBY.



19. fm ff Domar- Lars Håkansson. Född 1702 i Domarheden, St.Branäs. (Barn 9, Far 39, Mor 40)

39. fm ff f Håkan Markusson. St. Branäs(Barn 19, Far 79)

40. fm ff m Sigrid Olofsdotter. Född i Höljes. (Barn 19, Far 81, Mor 82)

79. fm ff ff Markus Håkansson. Branäs. Född ca 1630. (Barn 39, Far 159)

159. fm ff ff f Håkan Markusson. Född ca 1605 i Uppgården, Branäs. (Barn 79, Far 319)



UGGENÄS, DALBY.



20. fm fm Marit Jonsdotter. Född 1713 i Uggenäs, Jacobsgården. (Barn 9, Far 41, Mor 42)

41. fm fm f Jon Jacobsson. Född Uggenäs, Jakobsgården. (Barn 20, Far 83)

83. fm fm ff Jacob Jonsson. Jakobsgården, Uggenäs. (Barn 41, Far 167, Mor 168)

167. fm fm ff f Jon Jönsson. Bonde i Uggenäs. (Barn 83, Far 335)

168. fm fm ff m Marit Björsdotter. (Barn 83)

236. mm fm mf m Marit Jönsdotter. Född i Uggenäs. (Barn 117, Far 335)

335. fm fm ff ff Jöns. Brukare av Uggenäs. (Barn 167 & 236)

471. mm fm mf ff Harald Jönsson (?). (Barn 235, Far 943)

472. mm fm mf fm Gertrud Amundsdotter. Född i Uggenäs gift till Båtstad. (Barn 235)



DJÄKNELIDEN, DALBY.



93. fm mm mf Mattes Johansson.(Utriainen). Torpare Kärrbackstrand. Född ca 1682 Djäkneliden. (Barn 46, Far 187, Mor 188)

187. fm mm mf f Johan (Otter)- Karlsson. (Utriainen). Djäkneliden och Järpliden. Född. (Barn 93, Far 375)

188. fm mm mf m Anna (Haran)- Matsdotter. (Hiiroinen). Född. (Barn 93, Far 377, Mor 378)

377. fm mm mf mf Mats Isacsson- Haran). (HIIROINEN). Född ca 1625. Död på 1670-talet i Djäkneliden, Södra Finnskoga sn. (Barn 188)

378. fm mm mf mm Marit Johansdotter. (VETELÄINEN) Född i Medskogen, S.Finnskoga. Död 1718 i Djäkneliden, Dalby sn. (Barn 188, Far 757, Mor 758)

375. fm mm mf ff Karl Utriainen.(UTRIAINEN) (Barn 187)



LIKENÄS, DALBY.



319. fm ff ff ff Markus Jönsson. Född ca 1580 i Likenäs. (Barn 159, Far 639)

639. fm ff ff ff f Jöns Markusson. (Barn 319, Far 1279)

1279. fm ff ff ff ff Markus i Likenäs. Nämnd 1572. (Barn 639)


MEDSKOGEN, SÖDRA FINNSKOGA



378. fm mm mf mm Marit Johansdotter. (VETELÄINEN) Född i Medskogen ?, Södra Finnskoga. Död 1718 i Djäkneliden, Dalby sn. (Barn 188, Far 757, Mor 758)

757. fm mm mf mm f Johan Johansson.(VETELÄINEN). Född ca 1610. Död ca 1670 i Medskogen, S. Finnskoga sn. (Barn 378)

758. fm mm mf mm m Anna Olofsdotter.(LEHMOINEN) (Barn 378, Far 1517, Mor 1518)



SKALLBÄCKEN, SÖDRA FINNSKOGA (SKALPERI)



Börjades uppodlas i början av 1640-talet av Olof Matsson Koo. Han påträffas tidigast i skattelängder för RÄMMEN (JE175).

1517. fm mm mf mm mf Olof Lehmoinen(Koo)- Matsson. (LEHMOINEN). Född ca 1610 i Hälsingland. Död ca 1688 i Skallbäcken, S.Finnskoga sn. (Barn 758, Far 3035)



AVUNDSÅSEN, SÖDRA FINNSKOGA.



24. mf fm Britta Matsdotter.(KYMÖINEN) Född 1722-05-14 i Avundsåsen, S.Finnskoga sn. (Barn 11, Far 49, Mor 50)

49. mf fm f Mats Matsson.(KYMÖINEN) Född 1688 i Avundsåsen. Död 1742-02-23 i Avundsåsen, S. Finnskoga sn. (Barn 24, Far 99, Mor 100)

50. mf fm m Annika Pålsdotter. Född ca 1690. död före 1730. (Barn 24)

99. mf fm ff Mats Matssson d y (KYMÖINEN). Brukade Avundsåsen i S. Finnskoga sn. Född ca 1640. (Barn 49)



RÖJDEN, SÖDRA FINNSKOGA. (Minnessten på den norska sidan) (RYKI)



Röjden upptogs i början av 1640-talet.

115. mm fm ff Olof Kosman- Andersson.(KOUSMAINEN) Född ca 1661 i Röjden, S. Finnskoga sn. (Barn 57, Far 231, Mor 232)



JÄRPLIDEN, SÖDRA FINNSKOGA.



187. fm mm mf f Johan (Utriainen) (Otter)- Karlsson. Djäkneliden och Järpliden. Född. (Barn 93, Far 375)



NAIN, GUSTAV ADOLFS



423. mf mf mf ff Per (Pekka) Pålsson.(HAKKARAINEN) (Barn 211)

424. mf mf mf fm Annika Olofsdotter. Född. (Barn 211)



LEKVATTNET



103. mf mf ff Daniel Sigfridsson. (SIEKKINEN) Född ca 1655 i Lekvattnet. Död 1753 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 51, Far 207)

207. mf mf ff f Sigfrid Matsson. (SIEKKINEN). Bosatt i Låbbekhå, Aspberget. Född ca 1625. (Barn 103)



DALARNA, GÄSTRIKLAND, HÄLSINGLAND



209. mf mf fm f Henrik Henriksson.(HIMAINEN;HÄMAINEN). Född ca 1616 i Orsa sn, Dalarna. (Barn 104 & 116)

210. mf mf fm m Ingeborg Mortensdotter.(LIITIÄINEN). Född ca 1641 i Gästrikland. (Barn 104 & 116)

231. mm fm ff f Anders Kosman- Olsson. (KOUSMAINEN). Född ca 1627 i Ore sn, Dalarna. (Barn 115)

232. mm fm ff m Marte Paulsdotter.(RAATIKAINEN) Född ca 1638 i Stora Kopparberg (ev Nya). (Barn 115)

423. mf mf mf ff Per (Pekka) Hakkarainen- Pålsson.(HAKKARAINEN) (Barn 211) Ett tag bosatt i Kvarnberg, Säfsnäs, Dalarna.


FINLAND

423. mf mf mf ff Per (Pekka) Hakkarainen- Pålsson.(HAKKARAINEN) (Barn 211) Från Rautalampi i Finland.

3035. fm mm mf mm mf f Matti Lehmoinen. Född i Kärkkälä, Savolax Finland. (Barn 1517)


NORGE


14. mm m Ingeborg Ingvaldsdotter. Född 1767 i Norge. Död 1838-10-16. (Barn 6, Far 29, Mor 30)

29. mm mf Ingvold Pedersen. Född ca 1739. Död 1784. (Barn 14)

30. mm mm Karin Michelsdotter.(HIIMAINEN) Född 1740 i N. Skjærberget, Trysil. (Barn 14)

51. mf mf f Pål Danielsson.(SIEKKINEN) Född ca 1691 i Fatnäs, Dalby ?? (Lustnes, Trysil). Död 1751 i Aspberget, N.Finnskoga sn. (Barn 25, Far 103, Mor 104)

104. mf mf fm Marit Henriksdotter.(HIMAINEN) Född ca 1670 i Gavåsen, Trysil. Död 1743 i Trysil. (Barn 51, Far 209, Mor 210)

116. mm fm fm Kerstin Henriksdotter.(HIMAINEN) Född ca 1663 i Gravberget, Väler, Norge. (Barn 57, Far 209, Mor 210)

231. mm fm ff f Anders Kosman- Olsson. (KOUSMAINEN). Född ca 1627 i Ore sn, Dalarna. (Barn 115) Meetskogen, Elverum, Norge.

209. mf mf fm f Henrik Henriksson. (HIMAINEN; HÄMAINEN) Trysil. Född ca 1616 i Orsa sn, Dalarna. (Barn 104 & 116), Bosatt i Gavåsen, Norge.

210. mf mf fm m Ingeborg Mortensdotter.(LIITIÄINEN) Född ca 1641 i Gästrikland. (Barn 104 & 116)


Källor och Förkortningar

Förutom nedanstående så kommer det uppgifter från kyrkoarkivalier i Norra & Södra Finnskoag samt Dalby socken.

BH =Bosse Hansson, Borlänge. Sekreterare i föreningen FINNSAM.

BL =Bäckvall, Om övre Klarälvsdalen i gångna tider", (Tex BL145)

BL =Bäckvalls Värmlandarkiv med volymnr och sidnummer (tex BL20:127)

Nordiska Museumets samlingar i Stockholm.

db =dödebok

domb =Domboken

f =far ff=farfar ffm= farfarsmor etc......

gm =Gift med

Hfl =Husförhörslängder

IL =Ingvar Larsson, redaktör till Bäckvalls bok "Om övre Klarälvsdalen....."

JE =Jarl Ericsson "Finnar i Östmark,....., Södra och Norra Finnskoga",1996

KB =Kyrkoarkivalier för Norra och Södra Finnskoga samt för Dalby sn.

KT =Kari Tarkkiainen, "Finnarnas historia i Sverige", 1990.

m =mor , mm=mormor, mmf=mormorsfar etc.....

MA =Maximilian Axelsson,"Vandring i Värmlands Elfdal o finnskogar",1852.

n =nämnd

N.F =Norra Finnskoga

OL =Oskar Larsson, "Från finnbygden", 1954 (Det mesta taget fr. Bäckvall)

OO =Olov Olovsson,"Om finska släktnamn i mellersta Sverige & Norge",1979

PN =Petrus Nordman, "Finnarna i Mellersta Sverige", 1888. (Dalaförl.1994)

RB =Rickard Broberg, "Finsk invandring till mellersta Sverige", 1988.

Rdr =Riksdaler

S.F =Södra Finnskoga

sn =Socken

ST =Styffe, "Det gamla Branäs"

tl =tiondelängd

vb =Vigselbok

Antavla Pellpers






den 28 september 2007, thomas

Thomas Sverker --> Nås lättast på jets(@)telia.com (ta bort () runt @

Powered by umbraco