Krigstågen

Bakgrunden till det polska fälttåget.

Karl X Gustavs polska krigsföretag syftade till att förekomma en rysk expansion. Den polska republiken var formellt sett en union mellan två länder, Polen och Litauen. Dels fanns det slitningar och motsättningar mellan dessa länder, men också interna oroligheter inom Polen som gjorde att republiken höll på att sönderfalla. Risken var då att Ryssland skulle expandera på dessa länders bekostnad, vilket Sverige ville förhindra.

Genom snabba värvningar hade den svenska fältarmén för Polen samlat 72 000 man. Planen var att genom en snabb omfattningsmanöver tvinga områdena, bla de självständiga hertigdömena Kurland och Ostpreussen, att erkänna svensk överhöghet. Man anföll på tre fronter, en här skulle från Livland anfalla Litauen, en annan skulle från den svenska besittningen i Pommern tåga in i StorPolen och den tredje under ledning av kungen skulle också utgå från Pommern. En förutsättning för att lyckas var att försäkra sig om herravälde om sjökanten (vid Östersjön). De båda härarna från Pommern mötte inget större motstånd och kunde efter ett tag förenas och Warsawa intogs.

Den Polske kungen Johan Kasimir undvek länge fältslag och flydde mot den Schlesiska gränsen. På hösten 1655 stod kungens här i VästPreussen där Thorn gav sig utan motstånd. Elbing föll efter en kortare belägring och man förberedde nu erövringen av kuststaden Danzig. 1656 förlorade svenskarna Warsawa till Kasimir som nu återvänt. Svenskarna fick nu inrikta sig på att försvara positionerna vid sjökanten som nu var hotade. Dessutom hade ryssar och polacker slutit fred och ryssarna angripit Sverige i Finland och Ingermanland. Dessutom ryckte österrikiska trupper ut till polackernas undsättning på våren 1657. Läget för svenskarna var nu illa. Efter ett totalt sammanbrott i Polen 1657 förklarade nu även Danmark krig mot Sverige och man drog sig nu tillbaka från Polen för att tåga mot Danmark.

Man kan då fråga sig hur det var möjligt för Smälsk att bli tillfångatagen i Preussen 1659 (se ovan). Borde inte han befunnit sig i Danmark? Saken var den att vid Karl X Gustavs avtåg mot Danmark så hade de svenska befästningarna i VästPreussen försetts med svenska soldater. Under 1659 föll den ena befästningen efter den andra i fiendens händer och det var med all sannolikhet då som Smälsk tillfångatogs.(Ren spekulation)


Smälsk anländer Wolgast.......

Karl X kom i juli 1655 med örlogsflottan från Stockholm och anlände Wolgast den 15 juli. Det är möjligt att Smälsk kom med denna transport. Karl X hade många spioner och förstod att Wasa-ättlingen, Johan Kasimir - den polske kungen inte ville avstå det svenska Livland eller avsäga sig anspråken på Sveriges krona och erkänna Karl Gustaf som rättmätig konung stod helt klart. Målet var nu att uppsöka Kasimir, slå honom , för att sedan gå mot Preussen.
Den svenska arméen började nu jakten på Kasimir.

Fältmarskalken Wittenberg (18000 man) hade redan i början av juli vidtagit en del strategiska åtgärder med syfte att hålla ett öga på Danzig samt att fatta posto vid staden Posen och där gå i ställning. Han skulle även hålla ett vakande öka på den Preussiska sjökanten. Den 27 juli stod Wittenberg sålunda i Posen men kunde ej stanna där för att trakten var så sandig att den ej kunde förse arméen med förnödenheter. Man marscherade ett stycke sydost och slog läger (till den 7 aug.) vid Scroda.

Karl X (med 16000 man) tog den 4:e augusti (1655) sitt första nattläger på polskt område och gick den 5:e augusti vidare med största delen av rytteriet. Tanken var att förena sig med Wittenberg och få en slagkraftig arme på 34000 man.

Totalt drogs nu mot Polen, örlogsflottan inberäknad 50 000 man, de flesta svenskar och finnar men även en hel del värvade trupper, mestadels från Tyskland.

Stenbock som hade brutit upp från Pommern något före kungen hade i uppdrag att med artilleri och en del fotfolk samt något rytteri gå på vänster hand om Uscz för att bege sig rakt på Nakel längre bort vid Netze.Fick dock kontraorder den 12 augusti att inte gå till Nakel och anslöt sig den 18 augusti till Wittenberg och Karl X i Konin.

Men var blev Smälsk av ? Han hade efter ankomsten ställts under Rosenskans befäl vilken med 660 man bestående av en brigad fotfolk fick resa till Preussen och lägga sig utanför Danzig. Med dessa trupper följde även Wrangels örlogsflotta med ytterligare 4 000 man. Denna del av arméen gjorde några obetydliga erövringar av landet runt Danzig men medverkade enligt militäranalytiker inte så mycket till Preussens intagande (Carlbom sid 9) (Tillbaka)

Hälsinge regemente under fälttåget mot Polen (Bergström s 64f).

När de svenska stridskrafterna samlades på våren 1655 i Svenska Pommern och och Livland, ingick del av regementet i en från Pommern utgående armé bestående av 9100 man infanteri och 8000 ryttare under befäl av fältmarskalk Wittenberg. Man deltog bland annat i slaget om Warsawa i augusti 1655.

Hälsinge regemente var uppsplittrat under kriget mot Polen. Delar av regementet hamnade som garnisioner i de länder man tågade igenom. En Hälsingebataljon befann sig redan 1654 i Tyskland som besättning i det svenska Bremen-Verden. I juni 1655 bröt man upp och återfinns i Stettin den 5 juli 1655. Hälsingebataljonen bestod då av fyra kompanier, inalles 519 man. Enligt en bataljordning från Usch den 15 juli visar det att den delades mellan rytterigrupper i främre träffningen. Stridskänning förekom men fienden vek undan utan större motstånd

Regementets andra bataljon (den som Smälsk tillhörde) överskeppades i juli 1655 från Dalarö till Tyskland (Wolgast). Bägge bataljonerna återfinns stående i främre träffen i striden vid Czarnova (Opozno) och samma bataljoner deltog vid Krakows belägring. När Krakow erövrats fick två kompanier (143 man) stanna kvar som garnision i staden.

Vi lämnar här dock Hälsinge regemente åt sitt öde. Frågan är istället var tog Smälsk vägen ?

Efter mönstring på Dalarö utgick fyra kompanier Hälsingar (totalt 714 man) tillsammans med örlogsflottan och man anlände Wolgast den 15 juli. När man i mars 1655 hade mönstrat regementet var man 873 man men det förefaller som om en del "valde" att stanna hemma...... Samtidigt uppgavs det att inga soldater kvarblev i Sverige. Till Rosenskans brigad på Örlogsflottan lades två kompanier, totalt ca 200 man, däribland Smälsk.

Rosenskans och hans trupp begav sig med 660 man jämte en brigad fotfolk till Preussen och lägga sig utanför Danzig. Med dessa trupper följde även Wrangels örlogsflotta med ytterligare 4 000 man. Denna del av arméen gjorde några obetydliga erövringar av landet runt Danzig men medverkade enligt militäranalytiker inte så mycket till Preussens intagande

Wrangels uppgift som chef över örlogsflottan var att så länge vattnet var öppet, bevaka Östersjön mot andra örlogsflottor, särskilt den holländska och hindra dem gör något som skulle kunna "sätta krokben" för fälttåget i Polen. Dock skulle han inte ge sig på den danska flottan eftersom Karl X Gustaf genom en särskild förhandling i Köpenhamn kommit överens om fortsatt vänskap och ett närmare förbund till Östersjöns försvar.

En annan viktig uppgift för Wrangel var att upprätthålla förbindelsen mellan Sverige och dess besittningar samt krigsskådeplatser. Dessutom skulle han söka vinna den starkt befästa och polsktrogna handelsstaden Danzig och förhindra att inga "krigskontrabandsvaror" fördes till Danzig. En annan viktig uppgift var att ta tull av handelsskepp utanför Danzig, utan att för den skull förhindra sjöfart eller handel.

Utom sjöfolket hade Wrangel tillgång till en brigad fotfolk (fem kompanier) överste Rosenskans trupper. De var totalt 660 man, tagna från Hälsinge, Jämtlands samt Skaraborgs Dals fotregementen.

23 augusti 1655 - Wrangel avseglade med en del av flottan från Pommern till Putzigviken utanför Danzig och fällde ankar där den 27 augusti. Förhandlingar inleddes med Danzig och tulltäkten utanför Danzigs redd. Staden Heela, ytterst på landtungan gav upp och två skansar på landtungan besattes med folk, men förstördes då han lämnade farvattnen.

Wrangel gjorde några försök att inta staden Putzig och vi kan väl anta att Smälsk deltog i dessa skarpa fäktninger. Försöken förefaller dock varit resultatlösa. Wrangels armé var dock för svag för att rå på Putzig och inte heller Danzigarna ville ingå någon överenskommelse med svenskarna. Danzig höll sig troget till den polske kungen Kasimir och blev därför följande år följdaktligen behandlat som en fiende..... Men då fick Danzig hjälp av holländarna och Danskarna !! Inte heller den erövrade tulltäkten gav så mycket.

Då kurfursten av Brandenburg visade sig vara fientligt inställd mot svenskarna gav kungen order att örlogsflottan skulle brukas mot denna hade delar av flottan redan seglat hem mot Sverige.... Wrangel själv avseglade den 25 november 1655 med fem örlogsskepp och några mindre farkoster mot Pommern där han landsteg den 28 november.

Smälsk berättar i sitt brev hem att man en månad före jul fraktades sjövägen till Greifswald och stannade där i garnision under 10 veckor.

Wrangels armé begav sig på kungens order , från Stettin den 9 februari 1656 för att via Thorn komma till Warshau den 29 februari - något sent tyckte kungen som vid detta tillfälle ingalunda tycks varit nöjd med Wrangels insatser.(Carlbom s 105f)

Trots att den 9 februari stämmer ganska väl med de tio veckor som Smälsk uppger att man stannade i Greifswald så verkar det som om Rosenskans trupp skildes från Wrangels och att man precis som Smälsk berättar - marscherade från Greifswald till Posen i Hög-Polen där man låg i sex månader.

Till Thorn i Preussen

Efter att Smälsk och hans kamrater lidit svårt av Pesten så förefaller de som överlevde ha marcherat från Posen till Thorn o Preussen i augusti 1656. I Thorn infogades de få soldater som återstod av Rosenskans folk med kungliga majestäts livgarde. Kungens livregemente var 1656 i garnision i Thorn och deltog därför inte i slaget om Warsawa.

Preussen var emellertid i augusti 1656 hotat. Den polska armén hade brutit igenom svenskarnas långa försvarslinje och hade nu begett sig till Thorn (s. 196). Karl X lämnade armén vid Zacroczyn den 21 augusti och skyndade ner till Preussen.






























den 27 augusti 2007, thomas

Thomas Sverker --> Nås lättast på jets(@)telia.com (ta bort () runt @

Powered by umbraco