Halsta 1 Dendrokronologi

Uppgifter om undersökningen från Länsstyrelsen"

Dendrokronologisk undersökning ger svaren ?

Totalt togs 54 borrprover av Länsstyrelsen i den sk Ryssgården och liderbyggnaden. Dessa visade att båda dessa byggnader troligen är uppförda i flera etapper och att virket består av både tall och gran. Det senare är betydligt svårare att datera. Många av proverna gick tyvärr inte heller att åldersbestämma. Virket till de olika byggnaderna fälldes vid följande etapper:

Ryssgården:
A: Omkring 1498 eller 1513 eller senare. (5 prov).
B: Vinterhalvåret 1631/32. (1 prov).
C: Vinterhalvåren 1751/52, 1752/53 och 1753/54

Liderbyggnaden:
A: Vinterhalvåret 1770/71 (1 prov)
B: Vinterhalvåret 1776/77 och 1778/79 (2 prov)
C: Vinterhalvåren 1819/ och 1820/21 (2 prov)

Kommentar av Daniel Olsson, Länsstyrelsen:
- Som synes är de tidiga proverna från Ryssgården tämligen osäkra. Etapp A avser virke på vinden (takstolsben). Jag har inte sett någon uppgift om att dessa på något sätt skulle vara brandskadade. Huruvida de härrör från ett tidigare hus på platsen är inte möjligt att säga säkert, men ofta låg det väl nära till hands att man återanvände timmer om man rev en äldre byggnad.

- Etapp B omfattar endast en stock inne i timmerväggen på bottenvåningen vilken är fälld 1631/32. Det troliga är väl att denna stock blivit återanvänd. Att bottenvåningen har uppförts efter år 1754 (eller samma år) bör det inte råda något tvivel om, då resultatet bygger på ett flertal prover från olika partier av byggnaden. Det bör därmed kunna fastställas att den nuvarande byggnaden ej fanns på platsen när ryssarna härjade trakten 1721. Men samtidigt antyder de äldre stockarna på vinden att gården inte brändes 1721. Något säkert går inte att säga.

- Från liderbyggnaden gick bara 5 prov att datera. Av ett så litet underlag är det svårt att dra slutsatser om huruvida byggnaden är uppförd i en eller två etapper utan att studera den närmare på platsen.

- Det har funnits planer på att även datera övriga delar av gården, främst "Väst på gården" och "barrstugan". Dessa undersökningar är väldigt kostsamma och det är ännu inte bestämt om några mera undersökningar ska göras i samband med byggnadsminnesutredningen. Det vore naturligtvis bra om det skulle finnas möjlighet till fler undersökningar för att en gång för alla bestämma gårdens ålder.

Halsta i HT år 2001.

Under hösten 2001 uppmärksammades Halsta Oppegår'n återigen i media. Denna gång med anledning av den undersökning som genomförts av Länsstyrelsen. Här nedan följer ett utdrag ur Sandy Bergströms artikel: Tidningsartikel av Sandy Bergström i Hudiksvalls tidning", Hösten 2001.

Takåsar från 1500-talet
Skrönan, som berättar att Oppegår'n i Hallsta, Hälsingtuna, skonades av ryssarna under härjningarna i kustlandskapet år 1721, kan vara sann. Det visar resultatet av den dendrokronologiska undersökning som genomförts på initiativ av länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Men i så fall var det andra hus än de nuvarande som sparades. De byggnader som nu finns på platsen är yngre än så, och uppfördes under 1750-talet.

Oppegår'n är en av de allra ålderdomligaste hälsingegårdarna, den har den helt kringbyggda karaktären kvar, och saknar motsvarighet i landskapet. Den är sparsamt moderniserad, stora delar är orörda, främst stall- och ladugårdsbyggnaderna. I gården finns också en festavdelning, som är orörd så när som på en omtapetsering.

I alla tider har man i bygden sagt att Oppegår'n undgick ryssarnas framfart, då många hälsingebyar och enstaka gårdar brändes ned. Och det kan mycket väl vara så, enligt byggnadsantikvarie Ingela Broström vid länsstyrelsen i Gävleborg. - Kontentan av undersökningen är att gården är byggd så sent som på 1750-talet. Men det finns en serie takåsar, varav vissa också har målningsrester, lätt målade snirklar. De stockarna härrör från 1500-talet. De har sannolikt suttit väl synliga i någon ryggåsstuga, säger Ingela Broström.

För att göra en åldersbestämning enligt den dendrokronologiska metoden, tar man borrkärnor ur virket. Årsringarna passas sedan in i en skala över år bakåt i tiden, och man kan på så sätt fastställa vilket år stockarna fälldes, när trädet dog. Hur timmerstockarna blivit hanterades innan de fogades samman till ett hus, ger också vissa fingervisningar om byggnadsår. Är det bilat i färskt virke, som brukligt var under 1700-talet, har det en karaktäristisk sprickbildning. Man kan då sluta sig till att huset blivit byggt under halvåret närmast efter den vinter då trädet blivit fällt.

- Vi har kunnat fastställa att dagens Oppegår'n byggdes efter ryssarnas härjningar. Men att det finns sex stockar från 1500-talet talar för att man byggt om en gård som inte brunnit, dvs. att det stått ett äldre hus på platsen, som man byggt om av andra skäl än brand. Det finns också en gjutjärnshäll med årtalet 1718, och eftersom gjutjärn är mycket känsligt för brand och hetta, talar också detta för att en äldre gård kan ha funnits kvar efter 1721, säger Ingela Broström. De mycket gamla stockarna kan i och för sig ha funnits först i ett hus på någon annan plats, men det är inte sannolikt att de har flyttats, anser Ingela Broström. Att man flyttar en gjutjärnshäll, det kan jag tänka mig. Men att man skulle transportera timmerstockar några längre sträckor är knappast troligt. Timmer hade man så gott om, det hade i så fall varit enklare att hämta nya stockar från skogen.



den 12 april 2008, thomas

Thomas Sverker --> Nås lättast på jets(@)telia.com (ta bort () runt @

Powered by umbraco